
Icke-sprött asbest avser material med ett asbestinnehåll på mer än en procent som inte kan krossas eller pulveriseras för hand. Så länge materialet är intakt och oskadat kan det i regel tas bort utan att farliga asbestfibrer frigörs i luften.
Asbest har historiskt använts i många olika byggmaterial, bland annat puts, VVS-installationer, elledningar, golvplattor, värmeledningar samt isolering i väggar och tak. Ämnet förekommer även i vissa takbehandlingar och takpannor. Asbestfibrer är giftiga och kan orsaka allvarliga och invalidiserande hälsoproblem, däribland asbestos, lungcancer och mesoteliom.
Asbest är idag förbjudet i material som golvvadd, rullpapp samt special-, våg- och kommersiellt papper. Det är dessutom förbjudet att använda asbest i nya produkter som aldrig tidigare innehållit ämnet.
Alla som arbetar med borttagning av icke-sprött asbest måste följa gällande protokoll för hantering och bortskaffande av materialet vid renovering eller rivning av byggnader. Icke-spröda asbesthaltiga material (ACM, Asbestos Containing Material) delas in i två kategorier: Kategori I och Kategori II.
Kategori I omfattar elastiska golvbeläggningar, asfaltsbaserade takmaterial samt packningspackningar. Materialet måste ha ett asbestinnehåll på över en procent. Innan en rivning får påbörjas måste produkter i denna kategori som befinner sig i dåligt skick besiktigas och testas för sprödhet, eftersom skadat material kan börja avge fibrer.
Kategori II omfattar alla asbesthaltiga material som inte räknas till Kategori I. Även dessa produkter måste ha ett asbestinnehåll på över en procent, och när de är torra ska de inte kunna krossas eller förstöras för hand. Typiska exempel är cementbaserade fasadpaneler och asbestcementplattor (transitskivor). Många av dessa produkter, exempelvis takpannor och fasadbeklädnad, utsätts för tuffa väderförhållanden och kan med tiden bli spröda och därmed farliga att hantera.
Borttagningsarbetet måste planeras och kontrolleras noggrant för att undvika att angränsande områden förorenas. Korrekt sanering av icke-sprött asbest följer omfattande säkerhets- och arbetsrutiner som fastställts av den amerikanska miljömyndigheten EPA (Environmental Protection Agency) samt gällande delstatlig lagstiftning.
Arbetare behöver inte ha särskild licens för att ta bort detta material. Däremot måste de hantera, transportera och kassera det på ett sätt som förhindrar att materialet skadas, blir sprött och börjar avge asbestfibrer. Arbetarna ska bära andningsskydd, huvudbonad, engångsoveraller och engångsskydd för skor. Denna utrustning får inte användas utanför det avsedda arbetsområdet och ska kasseras direkt när jobbet är slutfört. Entreprenören ansvarar för att tillhandahålla ett lämpligt utrymme där arbetarna kan byta om.
Om en byggnad ska rivas måste asbestmaterial som är skadade eller spröda tas bort innan rivningen påbörjas. Detta gäller även om byggnaden ska förstöras genom kontrollerad brand – det asbesthaltiga materialet måste då först avlägsnas. Icke-sprött material tas normalt bort genom slipning, malning, nötning eller kapning, och materialet ska hållas fuktigt under hela arbetet för att minimera fiberavgivning.
Om fuktning innebär en säkerhetsrisk eller riskerar att skada utrustning gäller särskilda regler som måste följas. Materialet ska omedelbart läggas i en polyetenpåse med en tjocklek på 6 millimeter. Påsen får inte punkteras eller innehålla föremål som sticker ut. Om påsen inte är tillräckligt stadig ska asbestavfallet istället placeras i styva behållare, exempelvis fibertrummor. Avfallsbehållaren måste förslutas ordentligt, oftast med duktejp, och placeras därefter i en ren polyetenpåse på 6 millimeter. Försegla även den yttre behållaren med tejp och märk den med en tydlig varningsetikett för asbest. Avfallet ska sedan transporteras till en godkänd anläggning för slutlig och säker hantering.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online