Silikagel är en syntetisk, amorf form av kiseldioxid och innehåller ingen kristallinsk kiseldioxid. Det är egentligen ingen gel, utan ett vitt fast material med konsistens som mycket fin sand, nästan pudrigt. Ämnet har generellt sett låg toxicitet via alla exponeringsvägar och ska inte förväxlas med kristallina former av kiseldioxid, som kan orsaka allvarliga problem såsom lungsjukdomen silikos.
För att undvika missförstånd när man talar om silikagel har Chemical Abstract Services (CAS) tilldelat ett unikt registernummer till varje form av silikagel. När informationen i den här artikeln endast avser en specifik form av silikagel används CAS-numret för att ange vilken form som åsyftas.
Inandning av höga koncentrationer av luftburen silikagel kan orsaka hosta och mild, tillfällig irritation. Det mesta silikaglet avlägsnas från lungorna när exponeringen upphör, och besvären brukar därefter försvinna.
Silikagel förväntas inte orsaka någon ovanlig hudirritation utöver en mild mekanisk irritation vid direkt kontakt. Ämnet tas inte upp genom huden; deponeras det dock under huden kan det ge upphov till främmande kroppsgranulom – vävnadstillväxter som bildas i ett tidigt skede av sårläkning och vävnadsreparation. Ögonkontakt med silikagel kan orsaka tårbildning, blinkningar och mild, tillfällig smärta, främst beroende på mekanisk irritation.
Enligt begränsade djurstudier är silikagelets toxicitet vid förtäring låg.
Långvarig industriell exponering för låga halter av silikagel bedöms inte påverka lungfunktionen negativt över tid.
Det finns i dagsläget ingen information om silikagelets toxicitet för embryot, dess förmåga att orsaka missbildningar hos embryo eller foster, eller dess förmåga att inducera mutationer respektive öka mutationsfrekvensen i DNA. International Agency for Research on Cancer (IARC) har klassificerat silikagel (CAS-nr 7631-86-9) i grupp 3 – ej klassificerbart med avseende på cancerogenicitet hos människa.
Silikagel är inte brännbart. Alla typer av silikagel omvandlas dock till kristallinsk kiseldioxid när de upphettas till tillräckligt hög temperatur under tillräckligt lång tid. Omvandlingstemperaturen varierar beroende på typen av silikagel. Eftersom kristallinsk kiseldioxid kan orsaka silikos bör stor försiktighet iakttas för att minimera exponeringen vid brand.
Exponeringsgränser anger den högsta koncentration som det anses säkert att utsättas för utan skyddsutrustning. American Conference of Governmental Industrial Hygienists (ACGIH) har dragit tillbaka sitt tidsvägda medelvärde (TWA) för en normal 8-timmars arbetsdag och 40-timmars arbetsvecka för silikagel (CAS-nr 112926-00-8). Occupational Safety and Health Administration (OSHA) har ett TWA-värde för amorf kiseldioxid på 20 mppcf (miljoner partiklar per kubikmeter), motsvarande 80 mg/m³. National Institute for Occupational Safety and Health (NIOSH) har ett TWA-värde för upp till 10-timmars arbetsdag och 40-timmars arbetsvecka för silikagel (CAS-nr 7631-86-9) på 6 mg/m³. NIOSH:s IDLH-värde (Immediately Dangerous to Life and Health) för silikagel (CAS-nr 7631-86-9) är 3000 mg/m³.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online