Arbetarskydd beskriver de potentiella faror som finns på arbetsplatsen samt de anställdas allmänna välbefinnande. Varje hälsorisk som en person utsätts för på grund av sitt arbete eller på sin arbetsplats faller under paraplybegreppet arbetarskydd.
I USA övervakas arbetarskyddsfrågor av Occupational Safety and Health Administration (OSHA), som ingår i landets arbetsmarknadsdepartement (U.S. Department of Labor). En relaterad federal myndighet är National Institute for Occupational Safety and Health (NIOSH), som ansvarar för att forska om och rekommendera metoder för att förebygga skador på arbetsplatsen.
Occupational Safety and Health Act från 1970 var den lag som skapade både OSHA och NIOSH. Lagstiftningen lyfte frågan om arbetarskydd till det politiska rampljuset och inledde en ström av federala regelverk med syfte att skydda anställda i arbetet.
Enligt USA:s arbetsmarknadsdepartement dör fler än ett dussin arbetare varje dag i förebyggbara olyckor på arbetsplatsen. Enbart under år 2008 omkom över 5 000 amerikaner i olyckor med koppling till deras arbete.
Reglerna kring arbetarskydd är utformade för att skydda inte bara de anställda utan även deras familjer och det lokala samhället. Begreppet arbetarskydd omfattar dessutom mer än risken för fysiska skador – det inkluderar även hot mot de anställdas psykiska och emotionella hälsa.
Antalet potentiella faror på en arbetsplats är nästan obegränsat. Riskerna kan dock delas in i två huvudkategorier: fysiska och psykosociala.
Här ingår bland annat kraftiga stötar och slag, skador som orsakas av maskiner, exponering för starkt ljud eller ljus samt kontakt med skadliga kemikalier eller patogener.
Denna kategori omfattar exempelvis trakasserier (inklusive sexuella trakasserier), fientliga sociala miljöer på arbetsplatsen samt arbetsrelaterad stress.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online