Moln förekommer i en mängd olika former och storlekar och delas av meteorologer in i olika "familjer". Molnfamiljerna omfattar cirrus, cumulus och stratus, som skiljs åt främst efter sin form. Molnen bär dessutom beteckningar som anger deras ungefärliga höjd över marken – från de högsta cirrusmolnen ner till de mellanhöga altomolnen. De kan bildas i alla tänkbara varianter. De vanligaste åsk- och regnmolnen är ofta en kombination av två molntyper och kan ge upphov till duggregn, dimma och övrig nederbörd.
Oavsett typ eller höjd måste moln ha en viss densitet för att kunna hålla kvar vattenmolekyler. För att binda fukt behöver molnen också innehålla en viss mängd partiklar, exempelvis luftburet damm, rök eller salt. Även de vitaste och renaste molnen rymmer tillräckligt många mikroskopiska partiklar för att kunna lagra vatten och bilda regn. Vatten kan ansamlas inuti ett moln både under soliga dagar och när himlen är helt täckt.
Cumulusmoln har böljande, klumpiga former med släta och platta undersidor. De bildas under soliga eller mulna dagar och kan vara lika höga som de är breda. När de samlas på medelhög eller hög höjd i atmosfären och antar en mörkare ton är det ett tecken på att de har lagrat stora mängder vatten. Cumulusmoln som växer sig höga och mörka, till följd av stigande luftfickor, övergår i cumulonimbusmoln. Dessa kan utlösa ett fullskaligt åskväder med kraftiga regnskurar, hagel och blixtar. Snabbrörliga cumulonimbusmoln orsakar dessutom ofta tromber.
Stratusmoln förekommer vanligtvis i sammanhängande skikt och täcker stora delar av himlen. De framstår som relativt tunna i förhållande till sin stora bredd. När de bildar fluffiga klumpar omvandlas de till stratocumulusmoln. Blir stratocumulusmolnen tjocka och mörka övergår de i nimbostratusmoln, vilket är deras tyngsta och mörkaste form. Nimbostratusmoln ger ofta långvarigt regn och snö och kan i vissa fall utvecklas till häftiga åskväder.
Altocumulusmoln förekommer oftast på lägre nivåer i platta, skiktliknande lager, men de kan stiga uppåt och samla fukt. När molnen blivit mättade samlas de i klumpar eller framträder som fluffiga, mörka vågor. Då kan de ge upphov till duggregn, lätt regn eller verkliga skyfall.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online