Kol, olja och naturgas är alla fossila bränslen som samhället har blivit starkt beroende av. Transport- och energisystemen har byggts upp kring deras användning, och människor förlitar sig på dem för att driva de apparater och system som ger oss skydd, mat och värme. Men trots alla samhällsförbättringar som möjliggjorts av fossila bränslen har användningen också haft allvarliga konsekvenser. Effekterna på luften, miljön och det dagliga livet i industrialiserade samhällen kan vara både negativa och positiva – på kort såväl som lång sikt.
Trots att moderna luftfilter installeras i koleldade kraftverk och katalysatorer monteras i bensindrivna fordon, släpper förbränning av fossila bränslen ut rök och kemikalier i luften. I områden med hög koncentration av trafik eller kraftverk kan luften bli mättad med avgaser, vilket försämrar luftkvaliteten och ger upphov till smog och sot som minskar områdets estetiska värde.
Sådana förhållanden kan över tid orsaka en kraftig minskning av lungkapaciteten. Beroende på vilka kemikalier och partiklar som finns i luften kan de även leda till kroniska lungsjukdomar som astma, emfysem och cancer.
Förbränning av fossila bränslen bidrar till ökade halter av växthusgaser i atmosfären. Dessa gaser fångar värmen från solen och förändrar ekologin i stora områden. Regionala störningar i klimat och vädermönster sprider sig till grannregioner tills klimatförändringen påverkar hela planeten på oförutsägbara sätt. Den mest kända konsekvensen av växthusgasutsläppen är den globala uppvärmningen – den gradvisa ökningen av jordens medeltemperatur. Effekterna syns tydligt i känsliga ekosystem som korallrev, men även i mer robusta miljöer.
Sedan 2010 har skogsmyndigheter i Colorado, Nevada, Arizona och Kalifornien dokumenterat att över 500 000 tunnland (motsvarande cirka 200 000 hektar) asplövsskog försvunnit på grund av parasiter som trivs i allt varmare klimat. En av dessa är aspbarkborren, som tidigare var ovanlig men nu frodas eftersom de högre temperaturerna gynnar dess förökning. Fåglar och större däggdjur påverkas av förlusten av träd, liksom inhemska gräs som binder regnvatten som används av närliggande städer.
Vissa sjukdomar har också fått nya spridningsvägar till följd av förändrade regionala temperaturer. År 2010 citerade tidskriften The Quarterly Review of Biology högre medeltemperaturer som en bidragande orsak till att malariamyggans (Anopheles) utbredningsområde expanderat, vilket fört malaria till tidigare opåverkade höglänta områden i Östafrika, Indonesien och Afghanistan.
Fossila bränslen är icke förnybara resurser. Till skillnad från alternativa energikällor som sol-, vind- och vattenkraft bildas kol och olja under miljontals år och kan inte återskapas i samma takt som vi förbrukar dem. Ju mer sällsynta resurserna blir, desto dyrare blir de. Det handlar inte bara om stigande priser för konsumenter – naturen härjas också av gruvdrift i jakten på dessa sinande tillgångar. Förr eller senare återstår helt enkelt för lite för att kunna utvinna och användas vid dagens konsumtionsnivå.
Enligt prognoser från forskare vid University of Michigan kan det befintliga oljeförrådet vara uttömt redan år 2025 om tillräckligt många utvecklingsländer får konsumtionsvanor liknande de industrialiserade ländernas. En mer optimistisk prognos pekar på uttömning på 2070-talet, förutsatt att industrialiserade länder behåller sina nuvarande konsumtionsnivåer och att utvecklingen i tredje världen förblir måttlig.
För att minska dessa negativa effekter investerar allt fler länder i förnybara energikällor som sol-, vind- och vattenkraft. Energibesparingar, effektivare teknik och en mer medveten konsumtion kan förlänga livslängden på befintliga resurser samtidigt som övergången till ett hållbart energisystem underlättas. Att förstå nackdelarna med fossila bränslen är ett viktigt steg mot välgrundade beslut om vår gemensamma energiframtid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online