Schizofreni är en allvarlig neuropsykiatrisk sjukdom som drabbar hjärnan och orsakar symtom som hörsel- och synhallucinationer, vanföreställningar och nedsatt tankeförmåga. Idag behandlas sjukdomen framför allt med kraftfulla antipsykotiska läkemedel. Problemet är att dessa läkemedel ofta har allvarliga, i vissa fall till och med livshotande biverkningar, och att deras effekt kan avta efter lång tids användning. Därför är behovet av nya behandlingsmetoder stort – och stamcellsforskning har länge pekats ut som en möjlig framtidslösning.
Stamceller är specialiserade celler med en unik förmåga. Enligt de amerikanska National Institutes of Health (NIH) har stamceller "den anmärkningsvärda potentialen att utvecklas till många olika celltyper i kroppen under tidig livstid och tillväxt". Det innebär att de kan bilda såväl nervceller som muskelceller och blodceller, vilket gör dem särskilt intressanta inom medicinsk forskning.
Trots åratal av forskning vet forskarna fortfarande inte exakt vad som går fel i hjärnan hos en person med schizofreni. Enligt schizophrenia.com kan stamcellsbehandling därför vara svår att utveckla för just denna sjukdom – det är svårt att reparera något när man inte helt förstår vad som är trasigt. Forskningen fortsätter dock, och nya upptäckter om hjärnans funktion kan öppna dörrar som idag är stängda.
Stamceller hämtas traditionellt från embryon eller från levande människor, exempelvis via benmärg eller navelsträngsblod. Detta har väckt omfattande etiska och religiösa kontroverser världen över. Kontroverserna har bland annat inneburit att viss forskning fått begränsade resurser och att vissa sjukdomar, däribland schizofreni, inte fått samma fokus som andra områden. Utvecklingen av så kallade inducerade pluripotenta stamceller (iPSC) har dock minskat en del av det etiska motståndet, eftersom dessa celler kan skapas från vuxna hudceller utan att embryon behöver användas.
Hjärnan är ett av kroppens mest komplexa organ, och möjligheten att ersätta eller reparera skadade nervceller med stamceller är ett av forskningens största mål. När vi får en djupare förståelse för hur schizofreni påverkar hjärnans struktur och signalsubstanser kan stamceller potentiellt komma att spela en nyckelroll i utvecklingen av effektiva behandlingar. Fram till dess återstår dock mycket arbete.
Schizofreni är en svårbehandlad sjukdom, och dagens läkemedel kan orsaka biverkningar som dregling, sedering (trötthet), darrningar och tvångsrörelser (tics). Även om stamcellsbehandling kan låta lovande är den sannolikt många år bort. Fortsätt därför att ta din ordinerade medicinering och kontakta alltid din läkare innan du överväger alternativa behandlingar. Din läkare kan hjälpa dig att hitta den behandlingsplan som ger bäst effekt med färst biverkningar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online