Enligt Medilexicons medicinska uppslagsverk myntades begreppet schizofreni av den schweiziske psykiatern Eugen Bleuler år 1910, som en benämning med samma innebörd som dementia praecox. I de flesta litteraturer har schizofreni sedan dess ersatt dementia praecox, vilket bland annat framgår av American Heritage Medical Dictionary från 2007 samt flera andra källor.
Oavsett vilken term som används handlar det om en sjukdom som allmänt betraktas som en form av psykos. Avvikelser i hur omvärlden uppfattas är vanliga vid både dementia praecox och schizofreni. Idag ses schizofreni dock snarare som en grupp av störningar än som en enskild sjukdom. De två vanligaste formerna är processschizofreni, som innebär en gradvis försämring av mental och emotionell stabilitet, samt reaktiv schizofreni, som debuterar plötsligt till följd av en livskris.
Tecken och symtom brukar visa sig under tidig vuxenålder. Sjukdomen drabbar cirka en procent av alla vuxna världen över. Forskning tyder på att schizofreni sannolikt beror på en felaktig utveckling av nervceller i fosterhjärnan, som först senare i livet visar sig som ett utbrutet sjukdomstillstånd. Detta framgår av forskning vid det amerikanska National Institute of Mental Health från 2009.
Symtomen på schizofreni varierar från person till person, men det finns flera tidiga signaler som kan tyda på att något är fel. Svårigheter att koncentrera sig eller tänka klart på grund av rastlösa, jagande tankar är ett sådant symtom. Sömnsvårigheter (möjligen orsakade av just de rastlösa tankarna), lindrig nervositet och oförklarlig ångest är andra tidiga tecken. Till följd av detta utvecklas ofta en bristande lust inför skolan, arbetet eller vännerna. Dessa symtom kan dock också vara tecken på andra psykiska, känslomässiga eller kroppsliga problem. När sjukdomen fortskrider tillkommer mer specifika tecken och symtom.
Människor med schizofreni har ofta svårt att tänka och resonera klart. Tankarna är splittrade, vilket gör att personen kan hoppa mellan olika ämnen utan att det ger någon mening. Vissa hittar även på egna ljud eller ord. Talet blir ofta helt obegripligt på grund av den desorganiserade tankeprocessen.
Personer med schizofreni kan sakna normala känslouttryck. De kan tala med monoton röst eller ha ett stelt, uttrycklöst ansikte. För en utomstående kan det se ut som om personen inte bryr sig om någonting alls. Opassande beteende är också vanligt – exempelvis kan personen skrika okontrollerbart över en glad händelse.
Hallucinationer är vanliga hos personer med schizofreni. En hallucination är en sinnesupplevelse utan koppling till någon verklig källa, och den förekommer endast i sensoriska former som smak, lukt, syn, hörsel eller känsel. Att höra röster som inte finns på riktigt är den vanligaste typen av hallucination. Dessa röster kan uppmana personen att göra skadliga saker, som att vålla andra människor illa. Ibland kan den sjuke också tro att hen smakar, luktar, ser eller känner något som inte finns där – exempelvis uppleva att småkryp kryper på kroppen fastän inga insekter finns närvarande.
En person med schizofreni kan övertygas om att alla är emot hen, eller tro att hen är berömd eller extraordinär. Dessa falska föreställningar hålls med fullständig visshet och tar över den sjukes tankevärld. Vanföreställningar kan vara ovanliga, som att se människor från rymden tränga igenom taket, eller vardagliga, som känslan av att någon i hemmet tar mat ur kylskåpet.
Om du eller någon i din närhet uppvisar flera av dessa symtom är det viktigt att kontakta vården, exempelvis en husläkare eller en psykiatrisk mottagning. Tidig diagnos och behandling förbättrar prognosen avsevärt och kan hjälpa den drabbade att leva ett fungerande liv trots sjukdomen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online