Att växa upp i ett hem där en familjemedlem lider av psykisk ohälsa kan vara utmanande, beroende på vilken diagnos det rör sig om och hur svår den är. Paranoid schizofreni kan vara särskilt svår att hantera, eftersom symptomen kan innefatta hörselhallucinationer, ilska, våld och till och med suicidtankar. För ett barn eller en tonåring som växer upp nära en drabbad person kan detta kännas skrämmande – särskilt om personen inte följer sin behandling.
Du kan inte eliminera alla svårigheter som kommer med att växa upp tillsammans med en person som har paranoid schizofreni, men du kan minska dem avsevärt. Här är fem konkreta steg som kan hjälpa dig på vägen.
När man växer upp med en paranoid schizofren person i hushållet är det naturligt att fundera på om man själv gör något som förvärrar situationen. Barn tenderar ofta att ta på sig ett ansvar som egentligen inte är deras. Sanningen är dock att du inte bär skulden och att du inte gör läget värre. Paranoid schizofreni är en sjukdom, precis som diabetes eller cancer, och du har ingen kontroll över den.
Ju mer du vet om sjukdomen, desto bättre rustad blir du. Med kunskap om diagnosen kan du känna igen symptomen och effekterna samt förstå varför den drabbade agerar på vissa sätt. Som ung kan det vara svårt att helt förstå vad paranoid schizofreni innebär, men din förståelse kommer att växa med tiden. Läs på, ställ frågor till vårdpersonal och använd dig av pålitliga källor som patientorganisationer och hälsoportaler.
Sök stöd hos personer runt omkring dig – det kan handla om föräldrar och andra släktingar, skolkuratorer, lärare eller psykologer. Enligt Mayo Clinic kan en person med paranoid schizofreni visa tecken på ilska eller hamna i verbala konfrontationer utan någon logisk anledning. Detta kan vara frustrerande och till och med skrämmande, och därför hjälper det att prata med någon som förstår vad du går igenom.
Det kan kännas läskigt att berätta för kompisar eller klasskamrater om att ha en paranoid schizofren person i familjen. Om de inte befinner sig i en liknande situation kanske de inte fullt ut förstår. I en stödgrupp för barn och tonåringar med psykiskt sjuka anhöriga kan du däremot prata öppet och få råd från andra som verkligen vet hur det känns. I Sverige finns bland annat organisationer som Schizofreniförbundet och Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH), som erbjuder stöd till anhöriga.
De flesta personer med paranoid schizofreni utgör ingen fara för sig själva eller andra, men det finns en risk att de kan bli våldsamma eller självmordsbenägna. Detta gäller särskilt om den drabbade slutar ta sina mediciner. Se till att du vet vem du ska ringa om du känner dig hotad eller om du tror att din familjemedlem kan skada sig själv eller andra. Den bästa åtgärden är normalt att ta dig till en säker plats och ringa nödnumret 112. Du kan även kontakta psykiatriska akutmottagningen eller Socialjouren för snabb hjälp.
Att växa upp med en anhörig som har paranoid schizofreni ställer höga krav, men du står inte ensam. Genom att påminna dig själv om att sjukdomen inte är ditt fel, söka kunskap, prata med vuxna du litar på, ansluta dig till en stödgrupp och veta hur du agerar i nödsituationer kan du skydda både din egen hälsa och ditt välmående. Att ta hand om sig själv är inte egoistiskt – det är nödvändigt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online