Sedan artisten Michael Jackson avled 2009 till följd av läkemedlet propofol har både vårdpersonal och allmänheten ifrågasatt hur läkemedlet används på sjukhusens akutmottagningar. Propofol är ett lugnande medel som ges intravenöst inom sjukvården. Redan innan Jacksons död pågick flera studier med målet att fastställa läkemedlets säkerhet och dess roll inom akutsjukvården.
Enligt en artikel i Journal of Emergency Medicine har användningen av propofol ökat markant under de senaste åren. Efter Jacksons död har dock läkemedlet granskats allt mer kritiskt, särskilt när det gäller säkerheten i situationer där patienten inte övervakas av en anestesiolog. Vid akuta behandlingar på akutmottagningen övervakas patienterna normalt inte av anestesiologer.
Läkemedlet ges vanligtvis för att dämpa smärta vid korta men intensivt smärtsamma ingrepp, exempelvis vid benbrott eller ledluxationer. Läkare uppskattar propofol eftersom det har en kort halveringstid – det lämnar kroppen snabbt och ger inga kvarvarande biverkningar efteråt. År 2010 vände sig en grupp akutläkare och sjuksköterskor till de federala myndigheten Centers for Medicare and Medicaid Services (CMS) med en begäran om att få använda propofol som procedursedering.
Gruppen argumenterade för att akutmottagningar bemannas med högt utbildade läkare och medicinsk personal som har gedigen kompetens inom hantering av luftvägar. Tidigare studier, bland annat en publicerad i International Journal of Emergency Medicine, visade att effekterna av propofol inte skiljde sig från andra kraftfulla smärtlindrande anestesimedel. Artikeln i Journal of Emergency Medicine rapporterade att den enda komplikation som noterades i samband med användningen var ett minskat syretryck i blodet. Ingen av patienterna i studierna behövde intuberas för att öka syretillförseln.
I december 2009 klassificerade CMS läkemedlet under kategorin "djup sedering/analgesi", vilket innebar att en anestesiolog måste finnas på plats för att övervaka patienten. År 2010 uttalade sig Howard Blumstein, dåvarande ordförande för American College of Emergency Medicine, till CMS: "Många akutläkare anser att propofol är det bästa läkemedlet för sedering eftersom det är säkert, verkar snabbt och avtar fort." På grund av klassificeringsändringen befarade Blumstein att sjukhusen skulle införa nya riktlinjer för användningen av propofol på akutmottagningarna – och att "patienterna skulle bli lidande".
Utöver risken för försämrad vårdkvalitet fruktar akutläkare och sjuksköterskor att en begränsning av propofolanvändningen skulle driva upp redan höga kostnader för akutsjukvården. Angela Gardner, dåvarande ordförande för American College of Emergency Physicians, sade till CMS att kravet på en anestesiolog vid akuta ingrepp "skulle lägga miljontals dollar på sjukvårdskostnaderna helt i onödan, och det finns dessutom inte tillräckligt många anestesiologer för att kunna göra det".
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online