Varför krävs extra försiktighet när du städar efter en patient som kräkts eller blött i mottagningen?

Att städa efter en patient som har kräkts eller blött på möbler eller golv i mottagningsmiljön kräver särskild omsorg och noggrannhet. Här går vi igenom de viktigaste skälen – samt praktiska råd om hur uppstädningen bör gå till för att bli både säker och effektiv.

1. Infektionskontroll

Kräk och blod kan innehålla smittsamma mikroorganismer, bland annat bakterier, virus och blodburna patogener som hepatit B och hiv. Grundlig rengöring och desinfektion är avgörande för att förhindra att smitta sprids till andra patienter, besökare och vårdpersonal.

2. Risk för kontaminering

Vätskor som kräk och blod sprids lätt och kan kontaminera ytor, kläder och utrustning i väntrummet. Om området inte rengörs och desinficeras ordentligt finns risk att smitta sprids till andra delar av vårdenheten, vilket ökar faran för smittöverföring.

3. Säkerhetsrisker

Halk- och fallolyckor kan inträffa om kräk eller blod inte torkas upp snabbt. Sådana incidenter kan leda till skador hos både patienter och personal, och i värsta fall även ansvar ut mot verksamheten.

4. Estetik och professionalism

Synliga spår av kräk eller blod skapar en obehaglig och osnygg miljö, vilket påverkar både patienternas upplevelse av vården och vårdinrättningens professionella image.

5. Regelefterlevnad

Vårdverksamheter är skyldiga att upprätthålla en ren och säker miljö för patienter och personal. Underlåtenhet att på ett korrekt sätt städa upp kroppsvätskor kan leda till bristande efterlevnad av gällande föreskrifter samt eventuella sanktioner eller påföljder.

Så här gör du en korrekt uppstädning

• Använd lämplig personlig skyddsutrustning (PPE), exempelvis handskar, skyddsrock och ögonskydd, för att undvika direktkontakt med kräk eller blod.
• Ta försiktigt bort synligt material med engångshanddukar eller engångsrengöringsdukar.
• Rengör de drabbade ytorna med ett sjukhusgodkänt desinfektionsmedel som är lämpligt för aktuell typ av kroppsvätska. Följ alltid tillverkarens anvisningar för utspädning och användning.
• Låt desinfektionsmedlet verka under den rekommenderade kontakttiden för att säkerställa effektiv desinfektion.
• Skölj området med vatten och torka det noggrant.
• Kassera allt kontaminerat material i avsedda avfallsbehållare.
• Tvätta händerna noggrant med tvål och vatten när städningen är slutförd.

Extra saker att tänka på

• Innehåller kräket eller blodet vassa föremål (till exempel krossat glas) ska extra försiktighet iakttas för att undvika stick- och skärskador. Använd dammskyffel och borste eller pincett för att samla upp föremålen och lägg dem i en särskild behållare för vassa föremål.
• Har vätskan trängt in i porösa material, som mattor eller klädsel, bör enhetens team för infektionskontroll konsulteras för lämpliga rengörings- och desinficeringsrutiner.

Genom att följa dessa riktlinjer och vara extra uppmärksam vid uppstädning efter en patient som kräkts eller blött i mottagningsmiljön bidrar du till att förhindra smittspridning, trygga patienters och personals säkerhet, bibehålla en ren och professionell miljö samt uppfylla gällande krav och föreskrifter.