Dyspné är ett av de vanligaste symtomen bland patienter som söker till akutmottagningen. Det kan bero på en mängd olika tillstånd – allt från godartade sjukdomar till snabbt livshotande tillstånd. En systematisk och noggrann utredning är därför avgörande för att snabbt identifiera orsaken och sätta in rätt behandling.
Nedan följer en strukturerad genomgång av hur en patient med andnöd bör bedömas på akuten.
Har andnöden uppstått akut eller har den utvecklats gradvis över tid?
Är andnöden konstant eller återkommande? Förekommer samtidig bröstsmärta, pip i bröstet eller hosta?
Upplever patienten lätt, måttlig eller svår andnöd? Kan patienten tala hela meningar utan avbrott?
Förvärras besvären vid ansträngning, i liggande position eller under natten?
Fråga specifikt efter bröstsmärta, väsande andning, hosta, feber, frossa, illamående, kräkningar, ortopné, paroxysmal nattlig dyspné (PND) samt ödem.
Kartlägg hjärtsjukdomar, lungsjukdomar, astma, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), hjärtsvikt, kranskärlssjukdom, diabetes, njursjukdom, leversjukdom, sköldkörtelsjukdom samt rökvanor.
Rökning, alkoholkonsumtion, drogbruk samt exponeringar i arbetsmiljön är viktiga uppgifter att inhämta.
Mät blodtryck, puls, andningsfrekvens, temperatur och syresättning (pulsoximetri).
Bedöm andningsansträngning, användning av accessoriska andningsmuskler, näsvingar som vidgas vid inandning och interkostala indragningar.
Auskultera toner för blåsljud, galopprytm och arytmier.
Auskultera lungorna efter piper, knaster och rhonki.
Inspektera och palpiera fotknölar, underben och sakralregion för ödem.
Blodstatus, elektrolyter, urea, kreatinin, leverprover, sköldkörtelprover samt arteriell blodgasanalys.
Lungröntgen och EKG är grundläggande. Vid behov kompletteras med ekokardiografi och lungfunktionsprov.
Hjärtsvikt, kranskärlssjukdom, arytmier, perikardit och myokardit.
Astma, KOL, pneumoni, bronkit, lungödem, pleuravätska, lungemboli och pneumothorax.
Anemi, sköldkörtelsjukdom, njursjukdom, leversjukdom samt malignitet.
Behandlingen styrs helt av den bakomliggande orsaken. På akutmottagningen inleds ofta initial åtgärd med syrgasbehandling, bronkdilaterare, diuretika och – vid indikation – antibiotika. Den fortsatta vården beror på utredningens resultat och kan innebära sjukhusvård, medicinering eller förändrade levnadsvanor. Tidig och strukturerad bedömning är nyckeln till bättre utfall för patienten.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online