Progressiv vård ges ofta av medicinska och kirurgiska sjuksköterskor på specialiserade avdelningar. Patienter inom progressiv vård, exempelvis hjärt- och lungpatienter, behöver omfattande övervakning och kontinuerlig omvårdnad från vårdpersonalen. Med hjälp av modern teknik utför sjuksköterskorna löpande patientbedömningar, blodgasanalyser och mätningar av vitala tecken.
Som en egen sjukhusavdelning är den progressiva vårdavdelningen (Progressive Care Unit, PCU) – även kallad mellanvårdsavdelning – den plats där patienter placeras när deras medicinska tillstånd är allvarligare än hos patienter med akuta men mindre komplexa diagnoser, samtidigt som de inte är tillräckligt kritiskt sjuka för att behöva intensivvård.
Avdelningen fungerar som ett mellansteg mellan den vanliga sjukhusavdelningen och intensivvården, vilket möjliggör tätare övervakning utan de höga kostnader och den personalintensitet som intensivvården kräver.
Sjuksköterskor som vill bli certifierade inom progressiv vård (Progressive Care Certified Nurse, PCCN) måste ha genomfört minst 1 750 timmars vårdarbete vid patientens säng och därefter klara PCCN-examen.
Examen omfattar de terapier och behandlingsmetoder som används på den progressiva vårdavdelningen och administreras via testcenter hos Applied Measurement Professionals. För att få certifieringen krävs dessutom att sjuksköterskans legitimation är fri från restriktioner eller disciplinära åtgärder.
När sängplatserna är en bristvara på ett sjukhus överförs intensivvårdspatienter ofta till den progressiva vårdavdelningen tidigare än vad som skulle ha skett under normala förhållanden. Detta så kallade "steg ned"-förfarande frigör intensivvårdsplatser, men innebär också att personalen på PCU-avdelningen behöver hantera patienter med högre vårdbehov än vanligt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online