Det är ett välbekant scenario – du arbetar i trädgården en lördagsmorgon och skadar armen. Den borde förmodligen spjälas, men din vårdcentral är stängd. Du kan gå till sjukhusets akutmottagning, men det är både tidskrävande och kostsamt. Ska du vänta till måndagen och hoppas att skadan inte förvärras, eller lägga både pengar och en stor del av dagen på akuten? Om det finns en närakut i närheten behöver du inte göra det valet.
En närakut utgör ett mellansteg mellan din ordinarie läkare och sjukhusets akutmottagning. Den har öppet vid tider när traditionella vårdcentraler är stängda och tar emot patienter utan tidsbokad tid. En närakut är idealisk för att behandla mindre akuta tillstånd, eller när du inte har råd att vänta på en tid hos din ordinarie läkare.
I USA har branschorganisationen Urgent Care Association of America tagit fram en lista med kriterier som en närakut måste uppfylla för att bli certifierad. Det finns två kategorier. En klinik i kategori 1 måste ha en legitimerad läkare på plats under alla öppettider. En klinik i kategori 2 måste ha en legitimerad sjuksköterska med utökad kompetens eller en läkare på plats under öppettiderna. I båda fallen måste en legitimerad läkare vara medicinsk ansvarig för kliniken och ha det övergripande ansvaret för kvaliteten.
För att bli certifierad måste en närakut ta emot patienter i alla åldrar för drop-in-besök under öppettiderna, såvida den inte uttryckligen marknadsförs som en klinik för enbart barnvård. Det måste finnas minst två undersökningsrum, ett väntrum och toaletter för patienterna. Kliniken ska vara öppen sju dagar i veckan, minst fyra timmar per dag och 3 000 timmar per år. Detta krav kan dock undantas om kliniken ligger i anslutning till en annan anläggning inom fem engelska mil (cirka åtta kilometer) som uppfyller kraven på öppettider.
En närakut måste ha följande tillgängligt på plats: röntgen och möjlighet att ta blodprover, en automatisk extern defibrillator, en välutrustad läkemedelsvagn, syre och en fungerande telefon för att ringa nödsamtalet 911. Det måste finnas personal på plats som är behörig att använda utrustningen, samt kunna ge läkemedel intravenöst och utföra mindre ingrepp, som att avlägsna cystor och spjäla skador.
Utan närakuter tvingas en person som blir sjuk eller skadas utanför ordinarie öppettider vänta länge på vård. Du kan vänta på att din vårdcentral öppnar och hoppas kunna få en tid, eller gå till sjukhusets akutmottagning och köa där, där väntetiderna ofta uppgår till tre timmar eller mer. På en närakut kan du däremot komma in utan bokad tid, även på obekväma tider, och vanligtvis bli undersökt inom en halvtimme efter din ankomst.
De flesta närakuter godtar försäkringar, och de är oftast betydligt billigare än sjukhusens akutmottagningar. Du får dessutom troligen mer individuell vård, eftersom du inte konkurrerar med livshotande akutfall om läkarens tid och uppmärksamhet.
Genom att avlasta akutmottagningen från patienter med icke-livshotande besvär kan väntetiderna förbättras för dem som verkligen behöver akut sjukhusvård. Läkarna kan då fokusera mer på varje patient och i teorin höja kvaliteten på den vård som ges.
Symtom som bröstsmärta eller tryck över bröstet, andningssvårigheter, kraftig kräkning eller diarré, plötslig yrsel eller okontrollerbar blödning är inte lämpliga att söka vård för på en närakut. Detta kan vara livshotande tillstånd, och du bör då i stället omedelbart ta dig till en sjukhusakuten.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online