
Farmakokinetik, ibland kallad läkemedelskinetik, beskriver de effekter som människokroppen har på olika läkemedel när de förs in i den. Denna gren av farmakologin avgör om ett läkemedel kan övervinna kroppens fysiologiska barriärer och nå sin avsedda verkningsplats.
Farmakokinetiken brukar delas in i fyra huvudfaser som ofta förkortas ADME: absorption, distribution, metabolism och exkretion. Tillsammans avgör dessa processer hur snabbt ett läkemedel börjar verka, hur länge effekten varar och i vilken dos läkemedlet behöver ges.
Absorption är det första steget i varje läkemedels farmakokinetik. Ett läkemedel kan tas upp genom många olika membran i kroppen. Om läkemedlet absorberas via matsmältningskanalen klassificeras det som ett enteralt läkemedel. Administreras eller tas det däremot upp på andra sätt, exempelvis genom injektion eller inhalation, benämns det som ett parenteralt läkemedel.
Hur effektivt ett läkemedel absorberas påverkas av flera faktorer, bland annat läkemedlets formulering, löslighet samt om det tas med eller utan mat.
Distributionsfasen handlar om hur läkemedlet sprids i kroppen efter att det tagits upp. Spridningen sker huvudsakligen genom blodet i kärlsystemet, men lymfsystemet bidrar också, om än i mindre utsträckning, till transporten av de flesta läkemedel.
Hur väl ett läkemedel distribueras beror bland annat på dess förmåga att passera cellmembran, bindning till blodproteiner samt blodflödet till olika vävnader och organ.
Metabolismen är den del av farmakokinetiken som beskriver hur kroppen bryter ner ett läkemedel. Levern, njurarna, huden och mag-tarmkanalen bidrar alla till nedbrytningsprocessen. Hur stor roll varje organ spelar varierar dock från ett läkemedel till ett annat.
I de flesta fall omvandlas läkemedlet under metabolismen till mer vattenlösliga ämnen, vilket underlättar den efterföljande utsöndringen ur kroppen.
Exkretion är den process under vilken ett läkemedel, eller slutprodukterna av läkemedelsmetabolismen, avlägsnas från cirkulationen. Utsöndringen sker främst via det renala systemet (njurarna) och via det biliära systemet (som omfattar levern och gallblåsan). Vilket system som utsöndrar ett specifikt läkemedel bestäms av läkemedlets individuella egenskaper.
Genom att förstå dessa fyra faser kan läkare och farmaceuter bättre förutsäga hur ett läkemedel beter sig i kroppen och därigenom optimera dosering och behandling för varje patient.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online