Mänskligt blod består av ett stort antal komponenter, och blodprover som tas inom vården kan mäta nivåerna av dessa ämnen. När blod tas för analys kontrolleras dock sällan alla beståndsdelar. Ofta har läkaren redan en misstanke om vad problemet kan bero på och beställer då endast specifika delar av blodkemin. I andra fall kan en omfattande blodanalys beställas för att utreda ett hälsoproblem mer i detalj.
Här är de vanligaste komponenterna i blodkemi och vad de avslöjar om din hälsa.
Glukos är en sorts socker som finns i blodet. Det bildas när maten vi äter bryts ner i kroppen. Kroppen behöver detta socker för att omvandla det vidare till ATP, en kemisk förening som cellerna använder som energikälla. Ett blodsockervärde som är för högt eller för lågt kan vara ett tecken på sjukdom. Förhöjt blodsocker hänger ofta samman med diabetes.
Bikarbonat reglerar hur mycket syra kroppens celler utsätts för. Mängden bikarbonat i blodet påverkas av lungornas och njurarnas funktion. Därför kan en mätning av bikarbonat ge läkaren ledtrådar om eventuell sjukdom eller nedsatt funktion i dessa organ.
Kalium påverkar musklernas sammandragningar – både skelettmusklerna i armar och ben samt hjärtmuskeln. Kaliumvärden mäts därför för att få en indikation på möjliga hjärtproblem, särskilt gällande hjärtats rytm. Låga kaliumnivåer kan leda till svaghet i skelettmusklerna.
Natrium är en elektrolyt som styr rörelsen av vatten in och ut ur kroppens celler. Natrium måste också kunna passera in och ut ur cellerna för att muskler ska kunna dras ihop. Natriumnivåerna kan bli låga vid vätskeförlust till följd av kräkningar eller diarré. Av den anledningen är det ytterst viktigt att hålla sig väl hydrerad under fysisk aktivitet eller sjukdom. Om natriumvärdet blir för högt eller för lågt kan det utlösa symtom som kramper och svaghet.
Urea, även kallat BUN (blood urea nitrogen), mäts i blodet för att bedöma hur njurarna fungerar. Urea är ett av kroppens avfallsprodukter. Njurarna filtrerar bort avfall från kroppen och gör sig av med det genom urinen. Ureavärdet kan påverkas av nedsatt njurfunktion, blodförlust och vätskebrist.
Kreatinin hänger också samman med njurarnas funktion, eftersom det är ett annat ämne som filtreras bort av dem. Muskelskador och kroppens vätskenivåer kan dessutom påverka hur mycket kreatinin som finns i blodet.
Klorid är en elektrolyt och tillsammans med natrium en av de två beståndsdelarna i bordssalt. Liksom natrium är kloridnivåerna i blodet direkt kopplade till kroppens vätskebalans. Om kloridvärdet blir för lågt kan vissa kroppsfunktioner och kemiska reaktioner stanna av, vilket i sin tur kan leda till sjukdom.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online