Om du behöver hjälp i vardagen kan det vara klokt att anlita antingen en sällskapsvårdare eller ett vårdbiträde. Valet beror helt på vilka uppgifter du behöver hjälp med.
En sällskapsvårdares arbetsuppgifter kan bestå av allt från samtal och umgänge till att laga mat, städa, handla, köra bil eller hjälpa till med andra dagliga sysslor som du behöver stöd med.
Det finns visserligen certifierade utbildningsprogram för sällskapsvårdare, men formell utbildning krävs oftast inte. Däremot är praktisk erfarenhet och goda referenser avgörande för att skapa förtroende hos klienter och deras anhöriga.
Vårdbiträden, som också kallas undersköterskor eller vårdassistenter, har en bredare uppsättning arbetsuppgifter. Vissa utför samma uppgifter som en sällskapsvårdare, men de som arbetar på sjukhus, äldreboenden eller inom hemsjukvården kan även hjälpa till med påklädning, badning, sårvård samt rutinmässiga medicinska kontroller som temperatur, puls och blodtryck.
I vissa amerikanska delstater krävs att vårdbiträden är legitimerade. Många får sin utbildning via gymnasieskolans vårdprogram, yrkesutbildningar, community colleges eller direkt på arbetsplatsen. Enligt federal lagstiftning måste vårdbiträden inom vård- och omsorgsboende genomgå minst 75 timmars utbildning och klara en examination för att bli certifierade vårdbiträden (CNA). Betalas assistenten via Medicare krävs dessutom ett godkänt kompetenstest.
Behöver du främst sällskap och hjälp med praktiska göromål kan en sällskapsvårdare ofta räcka gott – och bli ett billigare alternativ. Har du däremot medicinska behov är en utbildad vårdbiträde eller undersköterska ett tryggare och mer lämpligt val för din vård och omsorg.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online