Inom vården finns två specialiserade områden: vårdhem med omvårdnad på specialistnivå och hospicevård. Ett vårdhem erbjuder boende för sjuka eller tillfrisknande personer som inte kan ta hand om sig själva. Hospicevård ger stöd och omvårdnad till personer med begränsad återstående livstid – målet är att de ska kunna leva så fullt och bekvämt som möjligt under sina sista dagar.
Vårdhem har blivit en vanlig form av vård för äldre och funktionsnedsatta personer, och cirka 6 procent av alla äldre bor i dag i sådana anläggningar. Före 1800-talet togs de äldre vanligtvis om hand av familjemedlemmar i hemmet. Senare tog fattigvårdsinrättningar hand om samhällets äldre och arbetsoförmögna invånare, och dessa institutioner utvecklades med tiden till dagens vårdhem.
Hospicevården utvecklades under andra hälften av 1900-talet med fokus på att ge specialiserad vård till döende patienter. Grundidén var att svårt sjuka patienter i livets slutskede och deras anhöriga skulle kunna dra nytta av mer fokuserad symtomkontroll och specialiserad vård nära livets slut.
Ett vårdhem erbjuder medicinsk vård dygnet runt, inklusive omvårdnadstjänster, sårbehandling, hjälp med dagliga aktiviteter, måltider, läkemedelshantering samt fysioterapi, arbetsterapi och rehabilitering efter olycka eller sjukdom. Anläggningen är dock inte ett sjukhus och är i de flesta fall inte utrustad för intensiv medicinsk behandling.
Hospicevård ges vanligtvis i patientens hem. Hospicet består av ett team av vårdgivare som tillgodoser de fysiska, medicinska och andliga behoven hos en person i livets slutskede, samtidigt som familjen får stöd. Smärtlindring, medicinering och personlig omvårdnad ges efter behov.
På ett vårdhem sker all patientvård under överinseende av en läkare, ofta kallad medicinsk chef. Den direkta vården utförs av legitimerade sjuksköterskor, undersköterskor, medicinassistenter, vårdbiträden, dietister och terapeuter. Dessutom finns städ-, hushålls- och kökspersonal på plats. Vården ges dygnet runt, alla dagar.
Hospicevården står också under en läkares ansvar, och teamet består därutöver av legitimerade sjuksköterskor, undersköterskor och vårdbiträden. Läkaren och sjuksköterskan är jourhavande dygnet runt, men de är inte fysiskt närvarande hos patienten hela tiden. De flesta hospicepatienter förlitar sig på anhöriga som hjälper till med vården, bland annat med dagliga aktiviteter och personlig omvårdnad. Själavård finns tillgänglig om patienten och familjen önskar det.
Vårdhem finns i de flesta samhällen i USA. När du väljer ett vårdhem är det bäst att besöka flera anläggningar och sedan väga för- och nackdelar mot varandra. Alla måste vara certifierade och inspekterade av staten för att säkerställa en god vårdnivå. Vissa anläggningar har specialiserade avdelningar, till exempel för patienter med Alzheimers sjukdom eller för avancerad sårbehandling.
Antalet hospiceorganisationer i USA ökar. De är vanligtvis knutna till sjukhus eller cancervårdsenheter. Ibland åker personalen även till landsbygdsområden för att vårda patienter på plats. Någon är alltid jourhavande, dygnet runt.
Din läkare kan hjälpa dig att avgöra om ett vårdhem eller hospice är rätt val. Det är också möjligt att få hospicevård medan man bor på ett vårdhem, när en livshotande sjukdom har diagnostiserats.
När du bestämmer vilken typ av vård en patient behöver bör du ta hänsyn till försäkringars och Medicares villkor. Kontakta din försäkrings- eller Medicare-representant för att ta reda på vilka tjänster som täcks vid vård på vårdhem respektive hospice. Det hjälper dig att fatta de bästa ekonomiska besluten kring behandlingen. För en komplett lista över de tjänster som Medicare täcker, besök myndighetens webbplats.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online