Hinder inom vården är sådana faktorer som antingen hindrar människor från att få vård alls eller gör att de får sämre vård än andra. Många olika faktorer bidrar till att skapa dessa hinder, och att eliminera dem är en pågående process som kräver både tid och engagemang. Det första steget i processen är alltid att identifiera vilka hinder som finns.
Sjuksköterskeutbildningarna förbereder ofta inte sjuksköterskor tillräckligt för ledarskapsroller inom äldreomsorgen. Orsakerna till den bristande förberedelsen är flera och inkluderar brister i läroplanen, otillräckligt förberedda lärare samt begränsad klinisk erfarenhet. Detta gäller särskilt vård i livets slutskede och smärtlindring, två områden där kunskapen historiskt varit svag.
Situationen förbättras i takt med att forskningen ger nya insikter inom dessa delar av vården, men utvecklingen går långsamt. Det tar tid att uppdatera utbildningsmaterial och riktlinjer, och ett ytterligare hinder är att själva utbildarna behöver fortbildas så att de känner sig trygga med att undervisa i det nya materialet.
I en studie av Medicare-patienter, publicerad i oktobernumret 2004 av tidskriften American Journal of Public Health, angav nästan 25 procent av respondenterna vårdens kostnader som ett hinder för att få vård. Utöver vårdkostnaderna i sig utgör låg inkomst ett betydande hinder. Personer som rapporterade en årsinkomst på mindre än 12 000 dollar var 2,6 gånger mer benägna att ange hinder för vård än personer som tjänade 50 000 dollar eller mer per år.
American Medical Association pekar dessutom på att låg socioekonomisk status utgör ett ännu större hinder för hälso- och sjukvård än etnicitet.
Bristande kommunikation mellan sjuksköterskor och patienter fortsätter att vara ett av de största hindren för effektiv vård. En stressad sjuksköterska kan misstolka verbala eller visuella signaler från en patient. Eftersom mycket av arbetet är uppgiftsorienterat betraktas tid som läggs på samtal ofta som bortkastad tid, vilket negativt påverkar relationen mellan vårdgivare och patient.
Åldersrelaterade förändringar i hörsel och syn hos äldre utgör också praktiska hinder för kommunikationen. En patient med nedsatt hörsel kanske inte svarar adekvat på frågor helt enkelt för att frågan inte hördes. Överdrivet uppgiftsfokuserade sjuksköterskor kan dessutom reta upp patienten, vilket i sin tur leder till så kallat "osamarbetsvilligt" beteende.
Etniska minoriteter möter fler hinder i vården än kaukasier. Orsakerna till denna ojämlikhet inkluderar lägre genomsnittsinkomster, bristande statligt stöd, språkskillnader, etniska traditioner samt diskriminering.
De ökade hindren får allvarliga konsekvenser. Kvinnor av kaukasiskt ursprung har exempelvis den högsta förekomsten av bröstcancer, men dödligheten i bröstcancer är högst bland afroamerikanska kvinnor. Siffror från American Cancer Society visar dessutom att dödligheten i flera vanliga cancerformer är högre bland afroamerikaner än bland kaukasier.
Effektiv omvårdnad av äldre patienter försvåras av samverkande hinder: brister i utbildningen, ekonomiska barriärer, kommunikationsproblem och strukturell ojämlikhet. Genom att medvetet identifiera dessa hinder och arbeta systematiskt med bättre utbildning, tydligare kommunikation och ökad jämlikhet i vården kan kvaliteten på omvårdnaden förbättras över tid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online