
Innan du ansöker om funktionsersättning är det viktigt att förstå hur begreppet funktionsnedsättning hänger samman med förmågan att arbeta. Den första frågan en handläggare eller domare kommer att ställa är: "Kan du utföra någon typ av arbete alls?" Många tror felaktigt att de är för sjuka för att arbeta bara för att de inte längre klarar sitt tidigare jobb. I själva verket måste du vara så funktionsnedsatt att du inte kan utföra något meningsfullt arbete, ens på deltid.
Ett exempel: Om du inte längre kan lyfta 25 kilo – vilket var ett krav i ditt gamla jobb – men kan utföra ett liknande arbete utan lyftkravet, bedöms du som arbetsför. Det är alltså din totala arbetsförmåga som prövas, inte bara din förmåga att återgå till just ditt tidigare yrke.
Du kan i de flesta fall ansöka om trygghetsförsäkring vid funktionshinder direkt online. Ha all personlig information lättillgänglig när du fyller i blanketten. Du behöver bland annat:
Ansökan efterfrågar också namnen på alla läkare du besökt, samt alla mediciner du tagit tidigare och de du tar idag. Ha dessutom fullständiga namn, adresser och telefonnummer till sjukhus, vårdcentraler och läkarmottagningar redo, tillsammans med datum för alla läkarbesök.
Tips: Du kan be en anhörig eller vän hjälpa dig att fylla i ansökan, både online och vid ett personligt besök hos myndigheten.
Innan ett beslut fattas i ditt ärende måste du kunna redovisa journaler från varje läkarbesök, sjukhusvistelse och klinikkontakt som rör din funktionsnedsättning, samt en fullständig översikt över alla mediciner du använt. Du bör även kunna presentera ett intyg från minst en av dina läkare som fastställer att du är helt arbetsoför och inte kan utföra meningsfullt arbete.
Enligt myndigheternas riktlinjer ska du normalt ha varit funktionsnedsatt i minst sex månader innan du ansöker. Har du däremot drabbats av en svår skada eller allvarlig sjukdom bör du påbörja ansökan så snart du får besked om att du aldrig kan återvända till arbetet. Handläggningstiderna är ofta långa – det kan ta upp till sex månader innan din ansökan ens börjar behandlas.
Kommer ditt ärende hela vägen till en domare kommer han eller hon att kontakta familj och vänner för att höra sig om din situation. Domaren vill veta vad du gör under en vanlig dag: Kan du sitta stilla i minst två timmar? Kan du gå utan hjälpmedel? Kan du tvätta dig, kamma håret och klä på dig själv? Kan du ta ut soporna?
Det underlättar för domaren om någon i din närhet kan besvara dessa frågor utifrån vad de personligen har bevittnat. Domaren kan också fråga hur dina mediciner påverkar dig – om de gör dig sömnig, irriterad eller nervös. Var alltid ärlig och konkret; försök att dölja eller minimera din funktionsnedsättning riskerar bara att skada din sak.
Juridiskt sett är du inte skyldig att ha ett ombud. Anlitar du en advokat måste du dock avstå en del av din efterbetalda ersättning till denne. De flesta domare föredrar ändå att pappersarbetet hanteras av en advokat, eftersom ärendena ofta blir långdragna och komplicerade.
Det är i slutändan ett val: Ett ombud kan korta ned väntan på att få komma inför domaren, men det kan lika gärna sakna betydelse för utgången av ditt ärende. Fundera på hur bekväm du känner dig med att sköta dina egna ärenden och välj därefter.
Nästan utan undantag avslås ansökningar om funktionsersättning första gången de lämnas in. Det görs dels för att avskräcka dem som försöker lura systemet, dels för att ge myndigheten mer tid att hinna med ärenden som legat i kö länge. Räkna därför med att behöva ansöka igen, överklaga, vänta, överklaga på nytt och slutligen begära att få höras muntligt av en domare.
Hela processen kan ta upp till tre år från det att du lämnar in din första ansökan tills den första utbetalningen hamnar på ditt bankkonto. Är du övertygad om att din ansökan är legitim – håll ut, följ upp regelbundet och lämna omedelbart in alla handlingar som din handläggare begär. Uthållighet är ofta avgörande för att nå framgång.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online