Vad innebär medicinsk felbehandling (malpractice)?

Begreppet malpractice används ofta i samband med frågor om yrkesansvar, särskilt inom sjukvården. Här förklarar vi vad begreppet innebär i allmänhet, samt vad som krävs för att ett misstag inom vården ska räknas som medicinsk felbehandling.

Malpractice – yrkesmässigt feluppförande

I allmänna termer syftar malpractice på varje form av yrkesmässigt feluppförande, eller en oskälig brist på kompetens eller lojalitet vid utövandet av yrkesmässiga eller förtroendebaserade åtaganden. Begreppet kan täcka flera olika typer av överträdelser:

• Vårdslöshet – när yrkesutövaren inte uppvisar den omsorg och skicklighet som kan förväntas.
• Uppsåtligt feluppförande – medvetna överträdelser mot yrkesrollens krav.
• Brott mot en förtroenderelation – när lojalitetsplikten gentemot klienten eller patienten åsidosätts.
• Bedrägeri – medvetet vilseledande i yrkesutövningen.

Medicinsk felbehandling

Medicinsk felbehandling (medical malpractice) är ett civilrättsligt ansvarsfall – närmare bestämt en så kallad tort, det vill säga ett skadeståndsansvar – där en läkare eller annan vårdpersonal genom vårdslös eller felaktig handling, eller genom en underlåtenhet, orsakar skada hos en patient.

Krav för att det ska räknas som medicinsk felbehandling

För att ett fall ska kunna klassas som medicinsk felbehandling måste tre villkor vara uppfyllda samtidigt:

1. Det måste ha funnits etablerad läkar–patient-relation.
2. Vårdpersonalen måste ha agerat vårdslöst eller felaktigt.
3. Vårdslösheten eller den felaktiga handlingen måste ha direkt orsakat skadan för patienten.

Svenskt perspektiv på vårdfel

I Sverige hanteras motsvarande frågor ofta genom begreppen vårdskada och vårdfel. Anmälningar om vårdpersonalens fackliga förfarande prövas av Inspektionen för vård och omsorg (IVO), medan patienters ekonomiska ersättning i regel regleras via patientskadelagen och den frivilliga patientförsäkringen som de flesta vårdgivare anslutit sig till.