Så förebygger du felmedicinering i en evidensbaserad vårdpraktik

En evidensbaserad praktik är en medicinsk verksamhet som ägnar sig åt att identifiera, implementera och kritiskt utvärdera medicinska behandlingar utifrån vetenskapliga belägg, klinisk erfarenhet och sundt resonemang. Även om evidensbaserade verksamheter inte är mer benägna att begå medicineringsfel än andra vårdgivare, kan felen när de väl inträffar leda till allvarlig sjukdom – oavsett klinisk miljö. Nyckeln till säker läkemedelshantering är en väldokumenterad kvalitetsförbättringsprocess som kontinuerligt följs upp.

Det här behöver du

• Dator
• Datoriserat ordinationssystem för läkare (CPOE-programvara)
• Kalkylprogram
• Penna eller penna

Instruktioner

1. Skapa en fellogg

Skapa en fellogg med hjälp av ett kalkylblad och dokumentera varje fel du upptäcker. Fel kan omfatta, men är inte begränsade till, administrering av fel läkemedel, administrering av fel dos, administrering av ett läkemedel som patienten är allergisk mot samt utebliven dosering. Enligt studien "Strategies to Reduce Medication Errors With Reference to Older Adults" av Hodgkinson, Koch och Nay (2005) är de vanligaste medicineringsfelen utelämnandefel – till exempel när en sjuksköterska underlåter att ge en dos vid den tidpunkt då dosen ska ges.

2. Analysera loggen

Använd loggen för att ta reda på vilka fel som begås i din praktik, av vem och när. Denna kunskap bör ligga till grund för hur er övergripande strategi för felminskning utformas. Om de vanligaste felen exempelvis beror på att sjuksköterskor missar doser kan en del av strategin vara att låta en annan sjuksköterska arbeta tillsammans med den kollega som är mest felbenägen, tills antalet misstag minskar.

3. Identifiera de mest effektiva åtgärderna

Ta reda på vilken metod som bäst minskar risken för medicineringsfel. En styrka i en evidensbaserad praktik är att läkare, sjuksköterskor och övrig personal redan är vana vid att granska vetenskapliga studier – utnyttja detta för att avgöra vilka strategier som har störst effekt. Möjliga åtgärder inkluderar:

• Datoriserat ordinationssystem (CPOE): Läkaren matar in medicinska ordinationer digitalt i stället för att skriva dem för hand, vilket eliminerar problem med oläsbar handstil.
• Förbättrad kommunikation: Tydligare rutiner och kommunikationstekniker mellan läkare, sjuksköterskor och stödjande personal.
• Avdelningsbaserad klinisk farmaci: Patienterna får sina läkemedel direkt från den avdelning där de vårdas, med farmaceutisk expertis nära till hands.

4. Implementera strategierna

Sätt in den eller de mest effektiva strategierna i praktiken. Enligt en studie om strategier för att minska medicineringsfel inom en pediatrisk klinik, publicerad i tidskriften "Pediatrics" år 2003, var förbättrad kommunikation mellan läkare och sjuksköterskor den mest effektiva åtgärden. Därefter kom införande av avdelningsbaserade kliniska farmaceuter, följt av datoriserat läkarordinationssystem (CPOE).

5. Följ upp och utvärdera kontinuerligt

Fortsätt föra loggen och övervaka hur ofta fel inträffar. När en eller flera strategier har implementerats, utvärdera antalet fel som registreras. Minskar felefrekvensen? Sök då efter sätt att förbättra de insatta åtgärderna så att siffrorna kan sjunka ytterligare. Sker ingen förbättring? Överväg då att införa nya strategier – alltid med utgångspunkt i den bästa tillgängliga evidensen. På så sätt skapas en ständig förbättringscykel som gör vården säkrare för patienterna.