The Joint Commission on Accreditation of Healthcare Organizations (JCAHO) är en privat ideell organisation som fastställer standarder för vårdinrättningar och vårdgivare. Även om det inte är obligatoriskt att ha JCAHO-certifiering, har det blivit en branschstandard som få sjukhus vill vara utan. JCAHO övervakar många aspekter av ett sjukhus verksamhet, allt från fakturering till centrala delar av patientvården. Inom dokumentation av vårdplaner ger JCAHO inrättningarna stor frihet, men organisationen har samtidigt vissa områden där den utövar särskild tillsyn.
Ett av de tydligaste JCAHO-kraven är att vissa förkortningar inte får användas. Organisationen publicerar en lista över förbjudna förkortningar i sin handbok, och sjukhus bör gå igenom denna lista tillsammans med sjuksköterskorna för att säkerställa efterlevnad. Exempel på svartlistade förkortningar är U för enhet (unit) och IU för internationell enhet (international unit), eftersom dessa lätt kan misstolkas eller förväxlas med andra förkortningar. En slarvigt skriven IU kan se ut som IV och leda till att läkemedel felaktigt ges intravenöst. Handboken förbjuder dessutom QD som beteckning för "varje dag" samt QOD för "varannan dag", eftersom även dessa förkortningar ofta förväxlas med varandra.
JCAHO lägger stor vikt vid att information överförs korrekt och exakt från en professionell till nästa. Journalföring är avgörande för patientens vård och säkerhet, och därför måste den utföras så att den sjuksköterska eller läkare som senare granskar journalen kan förstå vad som avses. Även om JCAHO lämnar det upp till respektive inrättning och kliniker att bestämma hur detta ska uppnås, förväntar sig de sjuksköterskor som genomför JCAHO-granskningar att kunna förstå anteckningarna i de journaler som granskas slumpvis.
Alla vårdplaner bör naturligtvis ha patientens säkerhet, adekvat behandling och snabba åtgärder vid patientincidenter i fokus. JCAHO har omfattande standarder för hur vården ska ges, och journalerna bör återspegla dessa standarder.
En av JCAHO:s roller är att kontrollera efterlevnaden av Medicare-kraven. Vårdplanerna måste vara anpassade till patientens tillstånd och spegla ett kvalitativt omvårdnadstänkande. Dokumentationen bör utformas så att både en JCAHO-granskare och en Medicare-granskare kan förstå den. Patientmål, motiveringarna till målen samt mätbara steg mot framsteg är alla nödvändiga beståndsdelar för Medicare-ersättning. Vårdplanerna bör vara begripliga även för Medicare-granskare som har mindre medicinsk utbildning än sjuksköterskan, och JCAHO:s revisorer granskar journalerna just ur detta perspektiv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online