Respiration är en katabolisk biokemisk process som innebär att energi frigörs när komplexa ämnen, såsom proteiner och lipider, bryts ner i organismen. Alla djur är beroende av föda för sin överlevnad. Denna föda omvandlas till energi genom aerob respiration med hjälp av syre, och den frigjorda energin används bland annat till kroppens olika funktioner, reparation av skadade vävnader och uppbyggnad av nya celler.
De allra flesta djur andas genom aerob respiration, vilket innebär att de tar upp syre och producerar koldioxid genom oxidation. Det finns dock även mikroorganismer som klarar sig utan fritt syre. Deras energiproduktion kallas anaerob respiration eller jäsning.
Efter att födan intagits bryts den ner till mindre molekyler med hjälp av enzymer från bukspottkörteln. Blodet transporterar sedan dessa näringsämnen till varje cell, där de används i den aeroba respirationen för att frigöra den energi som driver cellernas arbete.
Djur får syre genom andning, vilket är en förutsättning för aerob respiration. Andningen består av två faser: inandning, då luft dras in i lungorna, och utandning, då luften släpps ut genom näsan eller munnen. Gasutbytet sker via tunna membran – i lungorna byts syre och koldioxid mellan luftvässarna och blodkärlen, medan gasutbytet i kroppens vävnader sker mellan cellerna och blodomloppet.
Aerob respiration är den mest effektiva processen för energiproduktion, men när syretillgången är otillräcklig kan cellerna istället använda sig av jäsning. Det finns huvudsakligen två former: alkoholjäsning, som förekommer hos svampar som exempelvis jäst, och mjölksyrejäsning, som inte frigör koldioxid utan i stället leder till en ansamling av mjölksyra i cellerna.
Glykolys är det första steget i både aerob och anaerob respiration. Under glykolysen bryts kolhydrater, som glukos, ner enzymatiskt. Vid anaerob respiration bildas pyrodruvsyra, som därefter jäses till antingen mjölksyra eller etanol. Den aeroba respirationen är en mycket effektiv fysiologisk process – teoretiskt ger nedbrytningen av en sockermolekyl hela 38 ATP-molekyler, som utgör kroppens energivaluta.
Aerob respiration spelar en central roll i alla livsprocesser. Växter fångar in solenergi och omvandlar den till kemisk energi för sin tillväxt. Hos djur gör aerob respiration det möjligt att bryta ner organiska föreningar och därigenom frigöra energi. Denna energi lagras i form av ATP och används sedan av samtliga energiförbrukande aktiviteter i cellen – från muskelarbete till cellreparation och tillväxt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online