1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Autoklavens historia – från tryckkokare till medicinskt oumbärlig steriliseringsmetod

En autoklav är en apparat som används för att sterilisera utrustning och material genom att placera dem i ett kärl med tätt sluten lock, höja temperaturen upp till 121 grader Celsius och tillföra ånga under tryck. Autoklaver används ofta på sjukhus och i laboratorier för att avlägsna farliga eller potentiellt skadliga kemikalier och mikroorganismer från viktiga instrument.

Denis Papin – uppfinnaren bakom idén

Denis Papin, en franskfödd brittisk fysiker, uppfann en kolvmotor driven av ånga. Motorn var visserligen för otymplig och oprövad, men kom senare att inspirera till uppfinningen av lokomotivets ångmaskin. År 1679 uppfann han även den så kallade "ångkokaren" – i grunden en kokanordning som knappt har förändrats genom åren och som idag är känd som tryckkokaren, fortfarande flitigt använd i kök världen över. Ångkokaren visade sig också vara en föregångare till något annat helt: autoklaven.

M. Lemare – autoklaven får sitt namn

År 1820 presenterade M. Lemare, chef för Atheneum of Languages i London, en ny kokanordning som i praktiken inte var något annat än Papins ångkokare, dock något omarbetad. Lemare kallade apparaten för autoklav och hävdade att den förbättrade konstruktionen gjorde det möjligt att tillaga vilken kött- eller soppa rätt som helst på bara en halvtimme.

Säkerheten var dock ett allvarligt problem, och många personer skadades svårt eller omkom när apparaten exploderade under matlagningen. Den populära sångerskan Nadi dog tragiskt på detta sätt när hon förberedde en stor festmåltid – autoklaven sprängdes av trycket och skvätte kokande vätska över gästerna. Många skadades och sångerskan avled omedelbart.

Charles Chamberland – vetenskapens genombrott

År 1879 påbörjade Charles Chamberland arbetet med att omvandla ångkokaren och autoklaven till ett användbart medicinskt och vetenskapligt redskap. Han brukar få äran för att ha inlett det forskningsarbete som ledde fram till den autoklav vi känner idag. Chamberland var en fransk mikrobiolog som samarbetade med Louis Pasteur. Han uppfann Chamberlands filter, som bestod av en liten porslinsstav med porer mindre än bakterier – när vätska hälldes igenom fångades bakterierna upp. Tillsammans med Pasteur utvecklade han även ett vaccin mot fågelkolera, vilket banade väg för framtagandet av ytterligare vacciner.

Användningsområden

Även om autoklaven ursprungligen började som en tryckkokare för köket har den utvecklats till ett oumbärligt verktyg för sterilisering av instrument på sjukhus, laboratorier, tandläkarmottagningar, djursjukhus samt tatuerings- och piercingstudios. Autoklaven kan neutralisera potentiellt skadliga eller smittsamma ämnen med hjälp av tryckånga och överhettat vatten.

En nyare typ av autoklav saknar helt tryckkärl. Denna variant är särskilt användbar för material som inte tål de höga temperaturerna i hetluftsugnar och används för att sterilisera gummimaterial, rockar, klänningar, handskar med mera. Kemtvättar använder sig av en liknande process.

Begränsningar och nackdelar

Trots att autoklaven eliminerar de flesta skadliga organismer från medicinska instrument har man funnit att vissa prioner, exempelvis de som orsakar Creutzfeldt-Jakobs sjukdom (allmänt känd som galna ko-sjukan), kan överleva steriliseringsprocessen. Även Strain-121, en nyligen upptäckt organism, har visats kunna överleva vid temperaturer upp till 121 grader Celsius.

Därtill gör den intensiva värmen att många material inte kan steriliseras i autoklav, såsom plast och papper. Därför har man alltmer börjat överge autoklavering till förmån för engångsinstrument och engångsmaterial, exempelvis hypodermiska kanyler och handtag till skalpeller.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online