
Regeringen publicerade 2006 en uppsättning nationella minimistandarder för sjuk- och vårdhem i Storbritannien. Dokumentet tillämpar bestämmelserna i Care Standards Act 2000 samt Care Home Regulations. De nationella standarderna omfattar alla delar av livet på ett vårdhem – från den första kontakten till den kvalitet på vården som den boende kan förvänta sig under sin tid på hemmet.
Alla hem inspekteras regelbundet av medlemmar från Care Quality Commission, som granskar varje aspekt av vården. Inspektörerna överlämnar en kopia av rapporten till hemmets chefer och publicerar en kopia på sin webbplats. Alla hem bör följa de nationella standarderna, och både boende och anhöriga bör kunna hänvisa till dem vid frågor eller missnöje.
Standard 1 till 6 handlar om valet av hem. Så långt det är möjligt bör en äldre person och hennes anhöriga kunna välja mellan två eller flera hem. Hemmet ska dessutom erbjuda klienten en provperiod så att hen kan fatta ett genomtänkt beslut.
Den äldre personen har rätt till en behovsbedömning, och denna ska ligga till grund för ett vårdpaket som utformas utifrån personens individuella behov. En utsedd socialarbetare ska också ge den äldre personen information och råd om finansiering av vården.
Nästa grupp standarder ställer krav på de boendes personliga vård och hälsa. Standarderna innefattar lagstiftningen kring läkemedelsadministration. Personalen har ett ansvar att aktivt främja de boendes värdighet, integritet och valfrihet, och dessa standarder anger en miniminivå för vad som är acceptabelt.
Personalen förväntas upprätta individanpassade vårdplaner för de boende och kontinuerligt övervaka deras hälsa och välbefinnande. Man genomför regelbundna översyner av varje boende, och standarderna kräver även regelbunden vägning och näringsbedömning.
Standard 12 till 15 gäller de boendes vardagsliv och sociala aktiviteter. Personalen bör informera de boende om måltidstider och ge dem verkliga valmöjligheter mellan olika rätter. Måltidssituationen får inte vara stelbent, utan personalen bör erbjuda alternativ i linje med de boendes personliga och kulturella preferenser.
Aktivitetskoordinatorer bör genomföra ett brett utbud av sociala och terapeutiska aktiviteter tillsammans med de boende. Personalen ska också underlätta och uppmuntra besök från familj och vänner, samt göra sitt yttersta för att tillgodose de boendes religiösa behov.
De sista standarderna behandlar personalens skyldighet att skydda de boende från skada och övergrepp. All personal måste följa korrekta skriftliga policyer och rutiner. Hemmet måste ha en tydlig klagomålsprocedur, och personalen är skyldig att informera de boende om hur den fungerar. Det bör dessutom finnas andra kanaler genom vilka de boende kan uttrycka sina åsikter och problem.
De flesta hem använder enkäter och undersökningar för att samla in synpunkter från både boende och anhöriga. Många hem håller också regelbundna boendemöten där klienterna ges möjlighet att framföra sina åsikter direkt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online