Vårdpersonal för patientjournaler för att dokumentera och bevara viktig information om patienterna. Informationen i dessa journaler kan analyseras på två huvudsakliga sätt: kvalitativt eller kvantitativt. Kvalitativ analys innebär att informationen utvärderas utifrån berättelser, sociala mönster, respons och interaktioner mellan individer. Kvantitativ analys av journaler innebär däremot att journalerna bedöms utifrån resultat på populationsnivå, eller att olika patientgrupper analyseras med numeriska och statistiska metoder.
Det finns flera viktiga skillnader mellan dessa två metoder för journalanalys som är värda att känna till.
Kvalitativ analys innebär att informationen i journalerna beskrivs på ett deskriptivt sätt. En sjuksköterska som analyserar journaler kan till exempel undersöka en viss patientgrupps medicinska tillstånd och därefter analysera hur patienterna svarade på behandlingen.
Kvantitativ analys innebär å andra sidan att information hämtas i numerisk form. Sjuksköterskan kan exempelvis använda instrumentet Functional Independence Measure (FIM) vid insamling av data om patienternas funktionsförmåga under sjukhusvistelsen.
Kvalitativ forskning kan utföras på en enskild individ eller på flera grupper. Denna typ av forskning är ofta subjektiv, vilket innebär att personen som samlar in informationen tolkar den utifrån sitt eget forskningsfokus.
Kvantitativ analys är däremot objektiv och bör utföras på ett stort antal patienter för att resultaten ska vara statistiskt trovärdiga. Informationen samlas in med hjälp av standardiserade mätningar och diagnostisk utrustning.
Kvalitativ forskning genomförs vanligtvis i deltagarnas naturliga miljö när så är möjligt. Informationen samlas in från patienten på sjukhuset eller i hemmet och analyseras därefter.
Den kvantitativa analysen av journaler görs däremot i kontrollerade miljöer, där yttre faktorer som skulle kunna påverka resultaten hålls under kontroll.
Kvalitativ och kvantitativ analys skiljer sig också åt när det gäller vilka resultat de presenterar. Resultaten av en kvalitativ journalanalys beror på hur forskaren väljer att närma sig analysen. Forskaren kan till exempel fokusera på vårdkvaliteten som ges till patienterna, eller på åldersfördelningen bland patienter som behandlats under en viss period.
Slutresultaten i en kvantitativ analys baseras enbart på den tillgängliga informationen. Om du till exempel vill ta reda på hur många patienter som behandlades för malaria på sjukhuset under ett visst år blir resultatet alltid detsamma, eftersom det bygger på fasta siffror.
Både kvalitativ och kvantitativ analys har sina styrkor inom vården. Kvalitativ analys ger djupare förståelse för patienternas upplevelser och erfarenheter, medan kvantitativ analys erbjuder mätbara och jämförbara data. Ofta kompletterar de två metoderna varandra och används tillsammans för att ge en helhetsbild av vården och dess resultat.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online