Sankte Judas Taddeus åkallas ofta som skyddshelgon för hopplösa fall, förtvivlade situationer och omöjliga ärenden – men inte för hälsan. Det är en vanlig missuppfattning att han skulle vara helgonet man vänder sig till vid sjukdom och ohälsa.
Judas Taddeus var en av Jesu tolv apostlar och skiljs tydligt från Judas Iskariot. Han vördas särskilt av människor som befinner sig i svåra och nästintill hopplösa situationer, och böner samt novenor till honom har stor spridning världen över. Hans högtidsdag infaller den 28 oktober.
Den som söker ett skyddshelgon för hälsa och läkning vänder sig i stället till Sankt Rochus. Rochus levde på 1300-talet i Frankrike och blev berömd för att ha vårdat sjuka under pestens härjningar. Än idag åkallas han mot pest, smittsamma sjukdomar och andra fysiska lidanden, och hans minnesdag firas den 16 augusti.
Kort sagt: Sankte Judas Taddeus är helgonet för desperata och omöjliga fall, medan Sankt Rochus är den traditionella beskyddaren av hälsan. Att förväxla de båda är vanligt, men deras respektive roller inom helgontraditionen är alltså klart åtskilda.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online