Vid öppen hjärtkirurgi behöver kirurgerna ett blodfritt och helt stilla arbetsområde. För att uppnå detta stoppas hjärtats slag tillfälligt och blodet leds bort från hjärtat. En hjärt-lungmaskin pumpar då blodet genom patientens artärer och drar samtidigt tillbaka det till maskinen för syresättning, så att kroppen hela tiden försörjs med rätt mängd blod. När blod tas ut ur kroppen och återförs med konstgjorda medel kallas detta extrakorporeal cirkulation (ECC). Tekniken kan användas som behandling vid sviktande organfunktioner, men när den specifikt ersätter hjärtats och lungornas funktion benämns den hjärtperfusion.
Så tidigt som 1813 utvecklade Julien Jean Cesar Le Gallois idén om en konstgjord cirkulation. Grunden till dagens teknik lades dock av Dr. Jack Gibbon år 1937, och 1953 använde han metoden för att genomföra världens första framgångsrika öppna hjärtoperation. Under 1960-talet utvecklade Richard Sarn flera medicinska apparater, bland annat hjärt-lungmaskinen, som agerar som patientens hjärta och lungor under extrakorporeal cirkulation.
Hjärtperfusion är en medicinsk teknik som gör det möjligt för hjärtkirurger att operera utan att patientens hjärta fortsätter slå. En maskin fungerar som hjärta under denna period av medvetet hjärtstillestånd. Med hjälp av slangar av transparent polyvinylklorid (PVC) drar maskinen upp syrefattigt blod från ett stort blodkärl, syresätter det och återför det därefter via en stor artär.
Hjärt-lungmaskiner som används vid perfusion består av fem pumpar. En rullpump skapar det sug som drar in blodet i maskinen, medan de övriga fyra tillför vätska, gas och kalium till patienten. Kalium gör att hjärtat stannar och hålls orörligt under ingreppet. Inne i maskinen samlas blodet i en behållare och separeras från den omgivande luften av ett membran som fungerar som oxygenator. Syre och koldioxid passerar genom denna barriär, vilket syresätter blodet, och barriären hindrar samtidigt blodet från att koagulera. Det syresatta blodet pumpas sedan tillbaka in i en stor artär. Liknande maskiner kan även ta över funktionen hos andra organ, exempelvis njurar och lever, hos patienter som behöver det.
Flera medicinska ingrepp kräver användning av hjärtperfusion, bland annat ballongvidgning (angioplastik), där tilltäppta blodkärl vidgas, samt stentbehandlingar, där ett konstgjort rör placeras i en förträngd artär, och utbyte av hjärtklaffar. Extrakorporeal cirkulation används dessutom vid behandling av svår hypotermi – blodet kan då tas ut ur kroppen och värmas upp i maskinen innan det återförs till patienten.
Perfusionister är inte läkare utan högt specialiserad medicinsk teknisk personal. Utbildningsprogrammen kräver oftast en kandidatexamen som förkunskap och pågår i 12–16 månader. Under operationen övervakar perfusionisten hjärt-lungmaskinen, styr nivåerna av syre och koldioxid i patientens blod och ser till att blodet kontinuerligt pumpas tillbaka ut i kroppens kärl. Deras noggranna arbete är avgörande för att operationen ska kunna genomföras säkert.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online