Rengöringspersonal på sjukhus måste arbeta metodiskt under hela dagen för att hålla rummen fria från bakterier och andra sjukdomsframkallande patogener. Personal som skyndar sig genom rengöringsprocessen riskerar inte bara patienternas liv, utan även hälsan hos alla sjukhusanställda som kan utsättas för resistenta bakterier – bakterier som kan orsaka potentiellt dödliga stafylokockinfektioner.
Antibakteriella desinfektionsmedel appliceras på alla ytor som vårdpersonal och patienter kommer i kontakt med. Väggar, medicinska instrument, tvättställ, arbetsytor, operationsbord, sängar och golv ska alla skrubbas med dessa bakteriedödande lösningar i slutet av varje dag, eller direkt efter att en patient har lämnat det aktuella rummet. Många sjukhus använder dessutom luftdesinfektionsenheter för att eliminera luftburna patogener som inte fastnar på hårda ytor, exempelvis det mycket smittsamma noroviruset.
Slipande svampar och skurdynor används för att skrubba alla ytor i rummet med desinfektionsmedel. Detta görs vanligtvis när all möbel har flyttats ut ur rummet och steriliserats separat med antibakteriella medel. Därefter avlägsnas desinfektionsmedlet med en våt- och torrsugare, som suger upp alla vätskor och kemikalier som annars skulle kunna bli en grogrund för nya infektioner om de fick ligga kvar.
Enligt Housekeeping Channel har sjukhus med gott rykte vad gäller renlighet och hälsa ofta certifieringen Cleaning Industry Management Standard (CIMS), som visas upp på sjukhusområdet. För att uppnå certifieringen måste rengöringsteamet ha en skriftlig rengöringsplan, en tidsbudget som säkerställer att varje rum får tillräckligt med tid för grundlig rengöring, samt ett inspektionssystem som garanterar att alla rum städas korrekt. Certifieringen innebär dessutom att en oberoende granskare har utvärderat personalens rengöringskunskaper och arbetssätt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online