Människor som är sjuka eller skadade litar på läkare och sjuksköterskor för att bli friska igen, och dessa vårdyrkespersoner förlitar sig i sin tur ofta på medicinsk utrustning för att hjälpa patienterna till återhämtning. Precis som andra mekaniska apparater kräver dock medicinsk utrustning – särskilt utrustning med elektriska eller datoriserade komponenter – ibland reparation.
Efterfrågan på sjukhusutrustning är hög. Redan 2009 uppgick den globala medicintekniska industrins värde till över 200 miljarder dollar, med USA som ledande marknad. Det stora antalet medicinska apparater tyder på ett stort behov av tekniker som kan reparera medicinsk utrustning. Eftersom uppskattningsvis 14 procent av världens befolkning beräknas vara 65 år eller äldre år 2030 kommer behovet av både medicinsk utrustning och kvalificerade tekniker att fortsätta växa.
I allmänhet föreskriver de flesta sjukhus i sina interna riktlinjer att medicinsk utrustning ska repareras så snart problem upptäcks. Om reparationen inte kan genomföras omedelbart ska apparaten märkas som ur funktion och får inte användas. Om kostnaden är ett hinder kan sjukhus ibland låna utrustning av andra vårdinrättningar, eller remittera patienter till sjukhus och kliniker som har den aktuella utrustningen tillgänglig.
Reparation av sjukhusutrustning innebär oftast justering, kalibrering eller omprogrammering av utrustningens delar och mjukvara. Jobbet passar därför bäst för någon som trivs med praktiskt arbete men samtidigt har gedigen kunskap om elektronik och datorer. Arbetstiderna är flexibla och följer sällan en traditionell kontorsdag mellan nio och fem.
Defibrillatorer, röntgenapparater, eldrivna rullstolar och operationsbord, bildskärmar och monitorer samt ultraljudsapparater är exempel på utrustning som kan behöva reparation. Oavsett vilken apparat som ska åtgärdas måste teknikern se till att inte störa patienterna på sjukhuset, i synnerhet om reparationen måste utföras medan maskinen står i direkt anslutning till patienten.
Sjukhus som låter outbildad personal arbeta med utrustningen riskerar att hållas ansvariga om skada eller dödsfall skulle inträffa. Därför anlitas normalt sett professionella tekniker för reparationerna. Dessa yrkesverksamma arbetar ofta för utrustningens tillverkare, eller är certifierade och licensierade att serva utrustning med specifika krav.
Enligt U.S. Bureau of Labor Statistics arbetade cirka 38 000 personer som reparatörstekniker inom vården i USA år 2006. Det är möjligt att komma in i branschen med enbart arbetsplatsutbildning, men de flesta har en två- eller fyraårig utbildning, eller har fått sin träning inom . Certifieringsprov kan krävas för mer avancerad utrustning, och fortlöpande studier och fortbildning är en naturlig del av yrket.
Personal som reparerar sjukhusutrustning använder elverktyg, datorer, multimeter, handverktyg och lödkolvar i sitt dagliga arbete. Verktygen används till allt ifrån komplex programmering till enkla uppgifter som att skruva fast och lossa skruvar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online