1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Organdonation efter döden: Så fungerar processen som räddar liv

Organdonation är en av de viktigaste livräddarna i både USA och resten av världen. Med så många livshotande sjukdomar och tillstånd som drabbar kroppens organ är tillgången på färska donatororgan en ständigt pågående utmaning. Köerna är långa och tillgången knapp. Trots att det finns få organ tillgängliga för alla de som väntar på en transplantation utförs varje dag livräddande organtransplantationer runt om i världen.

Processen bakom donationen

Donation av organ från en avliden person innebär att fungerande organ tas bort från den döde och sedan transplanteras in i en levande patient som behöver dem. Strax efter att en patient har avlidit, om hen är registrerad som organdonator, skördas organen omedelbart. De uttagna organen kyls sedan ner för att fördröja den naturliga nedbrytningsprocessen. När ett organ har tagits emot för donationsprocessen går man igenom väntelistorna för att avgöra vem som ska ta emot det. Under tiden som organet transporteras förbereds den mottagande patienten för operation. Detta säkerställer att patienten är redo att ta emot organet så snart det anländer. Ju längre tid ett organ befinner sig utanför kroppen utan en färsk blodförsörjning, desto mindre är chansen att det accepteras när det transplanteras in i patienten. När organet väl har anlänt transplanteras det in med hopp om att patientens immunsystem inte ska stöta bort det.

Listor och organisering

Donation av organ efter döden bygger på två huvudsakliga listor: donatorlistan och väntelistan. Båda dessa listor samordnas i USA av United Network for Organ Sharing (UNOS). Donatorlistan består till största del av patienter som inte förväntas överleva länge på grund av kronisk sjukdom eller hjärnskada. Dessa donatorer har uttryckt en önskan att donera de organ som inte påverkats av deras sjukdom. Väntelistan är betydligt längre än donatorlistan och består av personer som väntar på hjärt-, lung-, njur-, bukspottkörtel- eller levertransplantation. Listan sorteras efter olika kriterier, bland annat ålder, sjukdomens allvarlighetsgrad, överlevnadschans, akut behov samt livsstilsfaktorer som drog- eller alkoholanvändning.

Begränsad tillgång

Tyvärr krymper listan över donatororgan allt eftersom olika faktorer gör att organ inte kan användas. Terminala infektionssjukdomar som aids samt andra sjukdomar som cancer utesluter automatiskt en donation. Dessa sjukdomar kan gömma sig i organen och eventuellt smitta den nya mottagaren. Andra faktorer som bidrar till den korta donatorlistan är myter kring donationsprocessen. En del människor tror att läkarna inte kommer att kämpa lika hårt för att rädda deras liv om de är registrerade organdonatorer. Andra menar att de är för unga eller för gamla. För att få alla fakta kring myterna om organdonation rekommenderas det att söka information via officiella källor som hälsovårdsmyndigheter och transplantationsorganisationer.

Komplikationer och problem

Kring donation av organ från avlidna finns flera viktiga frågor. Den största av dessa är organavstötning. Människokroppen är konstruerad så att den attackerar allt främmande som tränger in i den, oavsett om ämnet är nyttigt eller skadligt. Detta gäller i hög grad vid mottagandet av ett nytt organ. Före en organtransplantation försvagas patientens immunsystem oftast konstgjort för att öka chansen att organet accepteras. Kroppen är dock oförutsägbar, och i många fall lyckas den ändå stöta bort det nya transplantatet. Därför måste patienter som genomgått en transplantation ofta ta immundämpande mediciner under lång tid, ibland resten av livet.

Risker med svarta marknaden

Inom vilken bransch som helst där efterfrågan överstiger utbudet kan en lukrativ svart marknad uppstå. Det gäller även marknaden för organtransplantation. En svart marknad definieras som en plats där varor eller tjänster säljs olagligt. Farorna med en svart marknad ligger främst i hur organen har skördats. Organ från den svarta marknaden kan komma från en mängd olika källor. Eftersom det inte finns någon reglering kan organen vara infekterade med hiv, elakartade cancerceller eller andra potentiellt farliga sjukdomar. Även om det blir alltmer sällsynt kan organ även ha erhållits genom kriminella medel, exempelvis tvångsuttag eller mord. Att välja legala, etablerade kanaler för donation och transplantation är därför avgörande för patientsäkerheten.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online