Radiologi är en medicinsk gren som använder bildteknik för att diagnostisera och behandla sjukdomar och skador. Tekniken har använts inom medicinen i över hundra år och utgör fortfarande en hörnsten i vården. Elektromagnetisk energi omvandlas till synliga bilder som sedan läses av och tolkas av radiologer. Läkare använder informationen från bilderna för att diagnostisera, behandla och övervaka skador och sjukdomar. Cancer och andra sjukdomstillstånd kan även behandlas med koncentrerade stråldoser genom så kallad strålbehandling.
Radiologin tog sin början med uppfinningen av röntgenapparaten år 1895. Även om andra tidigare hade sett röntgenbilder var det Wilhelm Conrad Röntgen från Tyskland som först insåg bildernas betydelse. Röntgen upptäckte strålningen av en slump när han utförde experiment med vakuumrör. Några veckor senare togs den allra första röntgenbilden – en avbildning av hans frus hand. År 1901 tilldelades Röntgen Nobelpriset i fysik för sitt arbete med röntgenapparaten. Idag betraktas han som den moderna diagnostiska radiologins fader.
Sedan Röntgens upptäckt av röntgenstrålning 1895 har radiologin utvecklats enormt. Strax efter uppfinningen började strålning användas för cancerbehandling. Under radiologins första femtio år var röntgen, eller vanlig radiografi, den enda tillgängliga tekniken. På 1930-talet utvecklades tomografi, som möjliggjorde fotografering av tunna tvärsnitt av kroppen. Tomografin var diagnostisk radiologis viktigaste pelare fram till 1972, när Sir Godfrey Hounsfield från Storbritannien uppfann datortomografi (CT). Ultraljudsteknik blev tillgänglig ungefär samtidigt och gav först tvådimensionella bilder och senare även tredimensionella.
Radiologisk bildtagning utvecklas ständigt i takt med att datortekniken går framåt. Teleradiologi, det vill säga överföring av röntgenbilder mellan olika platser, gör att bilder tagna på en ort kan tolkas av en radiolog på en annan. Denna teknik gör det möjligt för läkare att få konsultationer från radiologer som specialiserat sig på specifika sjukdomstillstånd.
Radiologin erbjuder många fördelar för både patienter och läkare. Enkel radiologi, som röntgen, gör det möjligt för läkare att se ben och omgivande kroppsdelar för att ställa diagnos, följa en skadas eller sjukdoms utveckling och vägleda vid ingrepp. Annan radiologisk utrustning, som datortomografi, magnetresonans (MR) och ultraljud, gör att läkare kan studera kroppsvävnader i realtid. Bilder från datortomografi och MR kan användas för att diagnostisera problem med hjärn- eller ledvävnader. Ultraljud används ofta för att övervaka graviditeter men kan också fungera som diagnostiskt verktyg. En stor fördel med radiologi är att undersökningarna sällan innebär någon större risk – de är relativt smärtfria, snabba och icke-invasiva.
Även om radiologi är relativt säkert finns det vissa riskfaktorer, precis som vid alla medicinska ingrepp. Radiologi innebär användning av strålning och därmed finns risker kopplade till exponering. I sällsynta fall kan exponeringen leda till cancer. Risken att utveckla cancer efter en radiologisk undersökning är dock mycket liten, eftersom mängden strålning en person utsätts för under en undersökning är obetydlig jämfört med den strålning man får från solen och partiklar i jorden varje år.
Vissa undersökningar, exempelvis MR, kräver att personen befinner sig i ett trångt utrymme. I sällsynta fall hindrar klaustrofobi patienten från att fullfölja undersökningen. Alla strålningsundersökningar kan dessutom vara farligare för gravida kvinnor, eftersom foster kan drabbas av sjukdomar och missbildningar vid exponering för för höga stråldoser. Kvinnor som misstänker att de kan vara gravida bör därför alltid berätta detta för sin läkare innan en radiologisk undersökning.
Radiologi delas in i två områden: diagnostisk och terapeutisk radiologi. Diagnostisk radiologi används för att ställa diagnoser och omfattar många olika former av bildtagning. Denna form hjälper läkare att diagnostisera och behandla sjukdomar genom att ge dem möjlighet att se in i människokroppen.
Terapeutisk radiologi är ett separat område som använder strålning för att behandla cancer och andra medicinska tillstånd. Denna form kan hjälpa till att behandla och i vissa fall till och med bota olika cancerformer. Den används också för att behandla autoimmuna tillstånd, där immunförsvaret angriper kroppens egna vävnader.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online