Varje gång du lämnar ett blodprov eller ett urinprov skickas proverna till ett laboratorium. Där analyseras de av en klinisk laboratorietekniker eller medicinsk teknolog. Utan dessa forskare skulle läkare inte kunna få de resultat som krävs för att diagnostisera allt från cancer till den vanliga förkylningen. Kliniska laboratorietekniker arbetar inom området klinisk laboratorievetenskap, även känt som medicinsk teknologi.
Klinisk laboratorievetenskap har sina rötter hos de antika grekerna redan runt 300 f.Kr., då Hippokrates började observera och använda kroppsvätskor för att fastställa sjukdomar. De största framstegen inom området skedde dock under slutet av 1800-talet, efter allvarliga utbrott av difteri, kolera och tuberkulos. Yrket växte stadigt, men länge i stor utsträckning under patologers ledning. Med tiden ville laboratorieteknikerna ha mer självständighet och bildade därför egna facksällskap och ackrediteringssystem.
År 1896 grundades det första kliniska laboratoriet på Johns Hopkins Universitys campus. Sedan dess har området expanderat kraftigt, med laboratorieutbildningar vid stora universitet världen över och i praktiskt taget varje amerikansk delstat. År 1922 bildades American Society of Clinical Pathologists för att främja områdets fortsatta utveckling. Fältet uppfinnades dock inte av någon enskild person – många forskare bidrog till de viktiga upptäckterna, bland andra Almroth Wright, James Lorrain Smith, Hideyo Noguchi, Johannes Muller, Walter Reed, Friedrich von Recklinghausen, Christian Gram och R.J. Petrie.
Medicinska laboratorietekniker går igenom en serie utbildningsmoment som inleds med högskolestudier. Det finns flera olika vägar in i professionen. Den vanligaste är ett 3+1- eller 4+1-program. Ett 3+1-program innebär tre år på universitetet följt av ett års laboratorieutbildning vid ett lokalt sjukhus eller universitetssjukhus. 4+1-programmet väljs oftast av dem som vill ta examen i både mikrobiologi och klinisk laboratorievetenskap – fyra år på universitetet kompletterat med ett års praktisk utbildning. För att bli medicinsk laboratorietekniker räcker det dock med ett tvåårigt program vid ett community college eller en annan utbildningsinstitution.
Oavsett vilken utbildningsväg man väljer ansöker studenten efter examen om att genomföra det nationella certifieringstestet innan hen får arbeta som CLT (certified laboratory technician). När provet är godkänt kan en klinisk laboratorietekniker räkna med en årslön mellan 28 000 och 40 000 dollar, beroende på delstat och vald arbetsplats.
Att arbeta som klinisk laboratorietekniker är inte helt riskfritt. Dagligen hanterar teknikern kroppsvätskor som kan innehålla en mängd parasiter och virus – från hiv och aids till tuberkulos och andra högt smittsamma sjukdomar. Därför präglas yrket av noggranna säkerhetsföreskrifter och rutiner som måste följas strikt varje dag.
Trots riskerna skulle vi utan kliniska laboratorietekniker inte kunna fastställa vilka sjukdomar som drabbar oss. Varje gång blod tas eller ett prov skickas till ett laboratorium är det laboratorieteknikerna som analyserar och identifierar vad proven innehåller, vilket ger läkarna underlaget för att ställa diagnos och ta fram behandlingsplaner. Tack vare CLT:er kan sjukdomar och störningar upptäckas mycket snabbare, vilket i sin tur förbättrar överlevnadschanserna för miljontals människor världen över – varje dag.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online