Tandläkare har använt kvicksilverfyllningar, även kallade dentala amalgamfyllningar, för att laga kariesskador sedan 1890-talet, enligt den amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten (FDA). Fyllningarna kallas ibland silverfyllningar på grund av sin färg och består av en blandning av flytande kvicksilver och ett pulver som huvudsakligen innehåller silver, tenn och koppar. Eftersom kvicksilver är ett giftigt ämne är dessa fyllningar omstridda och har länge varit föremål för granskning av FDA.
Miljontals patienter har genom åren fått kvicksilverfyllningar. De har länge varit tandläkarnas främsta val tack vare sina överlägsna bindningsegenskaper. Även om alternativa material finns har kvicksilver ofta ansetts vara det bästa alternativet på grund av sin effektivitet och låga kostnad. När det flytande kvicksilvret blandas med pulvret blir det en del av fyllningen som placeras i patientens mun.
Det finns dock risker, bland annat allergiska reaktioner mot kvicksilver hos vissa patienter samt inandning av kvicksilverånga. Den vetenskapliga dokumentationen stödjer i stort sett uppfattningen att att ta bort befintliga kvicksilverfyllningar innebär en större risk än att låta dem sitta kvar, eftersom borttagningen kan leda till ökad exponering för kvicksilver.
FDA:s aktuella bedömning publicerades den 4 augusti 2009 med ikraftträdande den 2 november 2009 och finns registrerad i Federal Register. Myndigheten klassificerade om dentala amalgam och dentalt kvicksilver till klass II, vilket gav FDA möjlighet att utfärda särskilda kontroller som beskrivs i ett vägledningsdokument.
FDA rekommenderar märkning som anger att kvicksilverfyllningar inte ska användas hos patienter med kvicksilverallergi, att tandvårdspersonal ska använda tillräcklig ventilation vid arbete med kvicksilver samt en text som redogör för fyllningarnas för- och nackdelar, inklusive den eventuella risken med att andas in kvicksilverånga. FDA konstaterade särskilt att fördelarna med kvicksilverfyllningar överväger riskerna och att användningen inte medför onormal risk när de särskilda kontrollerna följs.
En rådgivande panel granskade FDA:s beslut och rekommenderade i december 2010 att myndigheten skulle ompröva sitt ställningstagande, enligt WebMD. Omprövningen pågick fortfarande i april 2011, med offentliga möten där allmänheten kunde lämna synpunkter. American Dental Association stödjer användningen av kvicksilverfyllningar. I april 2011 utfärdade föreningen ett uttalande där man ställde sig bakom uppfattningen att dentala amalgam bör regleras av FDA och inte behandlas som en handelsvara under internationella överenskommelser. Detta skulle hindra USA från att ingå avtal som förbjuder användningen av kvicksilverfyllningar.
FDA understryker att beslutet om kvicksilverfyllningar är en fråga mellan tandläkaren och patienten. Varje patient har rätt att tacka nej till en kvicksilverfyllning när en kariesskada ska lagas. Det finns många tandläkare som inte använder kvicksilverfyllningar eller som erbjuder alternativa fyllningsmaterial helt utan kvicksilver. Fråga din tandläkare om hen erbjuder alternativ till kvicksilverfyllningar och ta reda på vad tandläkaren bedömer vara rätt väg att gå utifrån just din situation.
Situationen ser annorlunda ut i Sverige och övriga Europa. Sverige införde redan 2009 ett förbud mot dentalt amalgam av miljöskäl, och inom EU har användningen successivt begränsats – sedan den 1 januari 2025 är dentala amalgamfyllningar helt förbjudna inom unionen enligt EUs kvicksilverförordning. Artikeln ovan speglar därför framför allt den historiska debatten i USA.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online