Tandamalgam består av flera metaller, bland annat flytande kvicksilver och en legering som innehåller silver, tenn och koppar. Enligt FDA, den amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten, utgör grundämnet kvicksilver cirka 50 procent av amalgamets vikt. Amalgamfyllningar kallas även "silverfyllningar" på grund av sitt utseende och används för att laga kariesskador i tänderna. Säkerheten hos tandamalgam har debatterats ända sedan materialet introducerades i början av 1800-talet.
Grundämnet kvicksilver avger låga nivåer av kvicksilverånga som kan inhaleras. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) absorberar en genomsnittlig person i industrivärlden, med ett normalt antal amalgamfyllningar och utan yrkesmässig exponering för kvicksilver, mellan 3 och 17 mikrogram per dag – varav i genomsnitt 10 mikrogram kommer från amalgamen. Till jämförelse begränsar den amerikanska miljöskyddsmyndigheten EPA den icke-yrkesmässiga exponeringen för oorganiskt kvicksilver till 4,8 mikrogram per dag, medan det amerikanska hälsodepartementet har en ännu lägre gräns på 3,2 mikrogram per dag.
Exponering för höga nivåer av kvicksilverånga är kopplad till skador på hjärnan och njurarna. Andra möjliga risker, enligt International Academy of Oral Medicine & Toxicology (IAOMT), inkluderar autoimmuna reaktioner, njurproblem, ökad antibiotikaresistens bland tarmflorans bakterier samt en eventuell koppling till Alzheimers sjukdom.
Enligt IAOMT visar en omfattande mängd vetenskaplig litteratur att kvicksilver från tandamalgam sprids i kroppen. I ett välkänt experiment vid University of Calgarys medicinska fakultet fick dräktiga får 12 amalgamfyllningar innehållande radioaktivt märkt kvicksilver. Forskarna samlade in prover av moders- och fosterblod, fostervatten samt moderns avföring och urin.
Resultaten visade att kvicksilvret från amalgamen återfanns i moderns och fostrets kroppsvätskor redan inom två dagar efter placeringen. Efter en månad hölls koncentrationen stabil under resten av den 140 dagar långa studien, vilket tydde på en kontinuerlig exponering från fyllningarna.
År 2010 ansåg FDA att amalgamfyllningar var säkra för vuxna och barn från sex års ålder. Enligt myndigheten är de kvicksilvernivåer som frigörs från amalgamfyllningarna inte höga nog att orsaka skada. FDA klassificerar dock tandamalgam som klass II, det vill säga måttlig risk, och rekommenderar att produktetiketter varnar tandvårdspersonal för att använda tillräcklig ventilation vid hantering av amalgam. Etiketterna bör dessutom innehålla information om den vetenskapliga dokumentationen kring fördelar och risker med materialet. I december 2010 planerade FDA dessutom att hålla offentliga överläggningar för att ompröva säkerheten hos tandamalgam.
År 1972 uppgav North American Contact Dermatitis Group att 5 till 8 procent av den amerikanska befolkningen uppvisade allergi mot kvicksilver vid hudplåstertest. Vid antikropp-antigen-flockuleringstester på blodserum var siffran hela över 90 procent. Enligt FDA kan allergiska personer utveckla munsår som reaktion på tandamalgam och bör därför inte behandlas med amalgamfyllningar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online