Blodspår på tandborsten är något många av oss ibland lägger märke till och snabbt avfärdar som en bagatell. I själva verket kan det vara ett tidigt varningstecken på gingivit, en inflammation i tandköttet. Om gingivit inte behandlas utvecklas den ofta till parodontit, alltså tandlossning. Många är omedvetna om sjukdomen ända in i 30–40-årsåldern, när symtomen blir allt tydligare.
Parodontit är en avancerad form av tandköttsinflammation som ger upphov till djupa, infekterade fickor kring tänderna. Infektionen sprids under tandköttets yta ner till tändernas stödvävnader. Plack och tandsten ansamlas mellan tänder och tandkött och växer sig allt djupare ner mot käkbenet.
Ansamlingarna gör att tandköttet svullnar och blöder. Tänderna blir lösa, och bakterierna orsakar dålig andedräkt. Lämnas parodontiten obehandlad kan skadan bli så omfattande att tänderna till slut lossnar helt eller måste dras ut.
Den vanligaste orsaken till parodontit är långvarig ansamling av plack och tandsten, vilket först leder till gingivit. Gingivit innebär att tandköttet blir inflammerat på grund av beläggningarna, vilket gör det känsligare för blödningar och infektioner. Tandköttet slappnar av, och bakterier tränger in i de så kallade tandköttsfickorna.
Utan behandling övergår tillståndet i parodontit, en mer avancerad form av tandköttssjukdom. I det avancerade stadiet kan sjukdomen vara smärtsam, eftersom benvävnad bryts ner och tänderna börjar lossna. Enligt Merck.com är parodontit den vanligaste orsaken till tandförlust hos äldre.
Typiska symtom på parodontit är blödande och inflammerat tandkött samt dålig andedräkt, så kallad halitos. Tänderna kan vara lösa, ömma eller infekterade. När tänderna luckras upp bildas fickor mellan tandköttet och tänderna.
Tandläkaren mäter fickornas djup med ett instrument som kallas sond för att bedöma hur svår parodontiten är. Dessutom utförs en röntgenundersökning för att visa hur mycket benvävnad som gått förlorad kring de drabbade tänderna.
Parodontit läker inte av sig själv. Med egen tandrengöring når du bara två till tre millimeter under tandköttskanten. Tandläkaren kan dock rengöra betydligt djupare med metoder som avlägsnar både plack, tandsten och ytan på den angripna roten.
Djupare fickor måste åtgärdas kirurgiskt med en operation som kallas parodontal flikkirurgi. Ingreppet ger tandläkaren möjlighet att korrigera defekt benvävnad och rengöra djupt inne i fickorna. Tandläkaren kan även avlägsna infekterat tandkött genom ett ingrepp som kallas gingivektomi. Därefter, när det återstående tandköttet har återfäst, kan du själv hålla tänderna fria från plack hemma.
Tandläkaren kan komplettera behandlingen med läkemedel, eller i vissa fall inleda med detta. De mediciner som ordineras är oftast antibiotika, exempelvis Amoxil, Trimox eller Flagyl. Ibland placeras en gel eller en fibertråd med antibiotika direkt i tandköttsfickan, så att läkemedlet når fram till det infekterade området.
Om det inte är möjligt kan kirurgi krävas för att åtgärda skadad benvävnad. Därefter kan munsköljmedlet Hibiclens förskrivas, som ska användas två gånger dagligen för att lindra besvären. Det kan också användas som tillfällig ersättning för tandborstning och tandtråd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online