En persons allmänna hälsa kan ha ett mycket närmare samband med tandköttets skick än vad som länge har antagits. Forskning visar allt tydligare att inflammation och bakterier i munnen kan påverka resten av kroppen. Genom att borsta tänderna och använda tandtråd regelbundet gör du alltså mer än att förebygga tandköttssjukdomar – du investerar potentiellt i både längre liv och bättre hälsa.
Ett av de mest överraskande fynden är det starka genetiska samband som tycks finnas mellan tandköttssjukdom och hjärtsjukdom. Personer som är benägna att drabbas av hjärtproblem har också större risk att få problem med tandköttet. Tandköttssjukdom kan därför ses som en varningsflagga som signalerar att allvarligare besvär kan ligga bakom. Genom att söka tandvård i tid kan patienten i vissa fall dessutom få diagnos och behandling för hjärt-kärlsjukdomar tidigare än annars.
Tandköttssjukdom kan försvaga immunförsvaret, vilket gör att olika cancerformer lättare kan utvecklas i kroppen. Bakterier från infekterat tandkött kan dessutom utgöra en direkt utlösande faktor för tumörer i mun- och halsvävnader. I kombination med rökvanor kopplas tandköttssjukdom till en markant ökad risk för lungcancer och cancer i blodbildande organ. En kronisk infektion i munnen motverkar också läkning i redan försvagade områden av kroppen där tidiga cancerförändringar kan finnas.
Låg födelsevikt hos barn kan i vissa fall bero på moderns infekterade tandkött. Bakterieinfektioner i en gravid kvinnas mun stannar nämligen inte kvar lokalt – de kan spridas via blodbanan till hela kroppen. Ett stort antal bakterier i blodet kan till och med öka risken för för tidig förlossning. God munhygien under graviditeten är därför extra viktig, både för den blivande mamman och för barnet.
Alzheimers sjukdom, som oftast uppträder högt upp i åldrarna, kan ha samband med tandköttsproblem tidigare i livet. Enligt forskning som pågått i mer än 40 år är dålig tandhälsa ett vanligt symtom på kronisk inflammatorisk sjukdom i kroppen. Tvillingstudier tyder dessutom på att en rad miljöfaktorer kan påverka individens hälsorisker, och att dålig munhygiene kan bidra till en ökad mottaglighet för demens. Resultaten presenterades av forskaren Margaret Gatz vid den första internationella konferensen om demensprevention som arrangerades av Alzheimers Association.
För en person med diabetes kan tandköttssjukdom allvarligt försvåra vardagen. Sjukt tandkött kan höja blodsockernivån, vilket gör det betydligt svårare att hålla värdena stabila över tid. En studie publicerad i Journal of Periodontology 1997 visade dessutom att när deltagarnas parodontala hälsa förbättrades förbättrades även deras diabetessituation – ett tydligt exempel på hur munnen och kroppens övriga funktioner hänger ihop.
Det goda nyhetsbudskapet är att tandköttssjukdom till stor del går att förebygga. Borsta tänderna två gånger dagligen med fluoridtandkräm, använd tandtråd eller mellanspaceborstar varje dag och gå på regelbundna kontroller hos tandläkaren. Rökning ökar risken för tandköttsinflammation markant, så rökstopp är en av de mest effektiva åtgärder du kan vidta. Att ta hand om ditt tandkött handlar alltså om långt mer än ett friskt leende – det handlar om din hälsa i sin helhet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online