När ska den apikala pulsen kontrolleras i stället för den radiella pulsen?

Den apikala pulsen tas genom att lyssna eller känna över hjärtspetsen, vanligtvis i femte interkostalrummet vid medioklavikularlinjen, medan den radiella pulsen palperas på handledens tummesida. I flera kliniska situationer ger den apikala pulsen ett mer tillförlitligt mått på hjärtats faktiska aktivitet. Här är de viktigaste situationerna då den apikala pulsen bör kontrolleras i stället för den radiella.

Situationer då den apikala pulsen föredras

1. Arytmier

Vid oregelbunden hjärtrytm eller puls ger den apikala pulsen mer exakt information om hjärtats aktivitet än den radiella pulsen, som kan påverkas av faktorer som kärltonus och perifer cirkulation. Genom att auskultera hjärtspetsen under en hel minut får man dessutom en korrekt bild av både frekvens och rytm.

2. Bradykardi

Vid långsam hjärtfrekvens (under 60 slag per minut) kan den radiella pulsen vara svag eller svår att palpera. Att kontrollera den apikala pulsen hjälper till att fastställa den exakta hjärtfrekvensen och att identifiera eventuell underliggande bradyarytmi.

3. Svaga perifera pulser

Vid tillstånd där perifera pulser är svaga eller helt frånvarande, exempelvis vid chock, hypotension eller perifer kärlsjukdom, kan den apikala pulsen ge en tillförlitlig indikation på hjärtats aktivitet, eftersom central puls ofta är bevarad längre än den perifera.

4. Hjärtsjukdomar

Vissa hjärtsjukdomar, såsom aortastenos eller mitralisklaffinsufficiens, kan påverka noggrannheten och tillförlitligheten hos den radiella pulsen. I dessa fall ger den apikala pulsen en mer direkt bedömning av hjärtats funktion och hemodynamiska status.

5. Barn och nyfödda

Hos spädbarn och små barn kan den radiella pulsen vara svår att palpera, särskilt hos nyfödda och premature barn. Den apikala pulsen är därför standardmetoden för att bedöma hjärtfrekvens och rytm inom pediatriken.

6. Övervikt

Hos personer med övervikt kan den radiella pulsen vara svårare att lokalisera på grund av ökad subkutan vävnad. Att kontrollera den apikala pulsen ger i sådana fall en mer exakt bedömning av hjärtfrekvensen.

Viktigt att komma ihåg

Trots att den apikala pulsen ger värdefull information om hjärtats aktivitet ersätter den inte en fullständig kardiovaskulär bedömning. En komplett utredning kan behöva kompletteras med blodtrycksmätning, EKG, auskultation samt andra undersökningar som bedöms nödvändiga av vårdpersonal.