En annulär fissur, även kallad ringformig spricka, är en fåraliknande defekt – en djup veck eller invagination – i en tands emalj och dentin. Defekten uppstår under själva emaljbildningen och blir synlig först efter att tandkronan har formats färdigt.
Annulära fissurer återfinns typiskt i tandens cervicalområde, alltså vid tandhalsen där emaljen övergår i rotsementet. Sprickorna begränsas oftast till emaljen, men de kan i vissa fall sträcka sig djupare ner i det underliggande dentinet.
Flera faktorer kan bidra till att en annulär fissur utvecklas:
Näringsbrister: Brist på viktiga näringsämnen under tandutvecklingen kan störa den normala emaljbildningen.
Genetiska faktorer: Ärftliga avvikelser kan påverka hur emaljen formas och lagras på tandens yta.
Systemiska sjukdomar: Allmänna sjukstillstånd, särskilt under barndomen, kan också spela en roll.
Tillståndet förknippas ofta med emaljhypoplasi, ett tillstånd där tandemaljen är underutvecklad eller helt saknas i vissa områden. Detta gör tanden mer sårbar för karies och kan ge upphov till känslighet.
Eftersom fissuren skapar en ojämn yta på tanden ökar risken för plackansamling och karies i området. Behandlingen anpassas efter defektens djup och utbredning och kan innefatta fluorbehandling, fyllningar eller, i mer uttalade fall, en tandkrona.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online