1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Magen-tarmkanalens sfinktrar: Anatomi, funktion och klinisk betydelse

Ösofagussfinktrar

  • Övre ösofagussfinkter (UES): Bildas av cricofaryngeusmuskeln. Förhindrar luftinträde i ösofagus och reflux till svalget.
  • Undre ösofagussfinkter (LES): En funktionell sfinkter vid gastroesofageal Übergang. Förhindrar magereflux. Inkompetens leder till GERD.

Magsfinkter

  • Pylorussfinkter: Reglerar mageavtomning till duodenum och förhindrar gallereflux.

Tunntarmens sfinktrar

  • Oddis sfinkter: Kontrollerar flöde av galle och pankreassaft till duodenum. Dysfunktion orsakar gallig smärta och pankreatit.
  • Ileocekal ventyl: Reglerar inträde av ileumsinnehåll i caecum och förhindrar koloreflux.

Kolorektala/anorektala sfinktrar

  • Inre analsfinkter (IAS): Glatt muskulatur, ofrivillig, upprätthåller vilotonus (85% av kontinens).
  • Yttre analsfinkter (EAS): Randig muskulatur, frivillig, ger drivkontroll.
  • Puborektalismuskel: Skapar anorektal vinkel, nyckel för kontinens.

Kliniska perlor

  • LES-dysfunktion → GERD, Barretts ösofagus.
  • Pylorstenos (infantil hypertrofi) → straffsprutande kräkningar.
  • Oddis sfinkterdysfunktion → galltyp smärta post-kolecystektomi.
  • IAS/EAS-skada (trauma, förlossning, kirurgi) → fekal inkontinens.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online