Ja – faktiskt gör vi det, åtminstone en tid i livet! Människan är diphyodont, vilket betyder att vi normalt utvecklar två uppsättningar tänder under livet: mjölktänderna och de permanenta tänderna. Under övergångsperioden mellan dessa faser, den så kallade växeltandningen, har barn tillfälligt både mjölktänder och permanenta tänder i munnen samtidigt.
Barn föds med 20 anlag för mjölktänder gömda i tandköttet. De första tänderna brukar titta fram när barnet är omkring sex månader gammalt, vanligtvis de nedre framtänderna. Vid ungefär tre års ålder är samtliga 20 mjölktänder på plats.
Mjölktänderna spelar en viktig roll utöver att tugga mat – de hjälper barnet att utveckla tal och fungerar som platshållare som styr tillväxten av käkarna och guidar de permanenta tänderna rätt.
När barnet är omkring sex till sju år gammalt börjar kroppen byta ut mjölktänderna mot permanenta tänder. Den första permanenta tanden som bryter fram är ofta den så kallade sexårsmolaren, som kommer fram längst bak i munnen utan att någon mjöltand fallit där.
Vuxna har normalt 32 permanenta tänder:
Till dessa räknas även de fyra visdomständerna, som vanligtvis bryter fram i tonåren eller tidig vuxen ålder. Hos många personer tar visdomständerna dock inte plats i käken och behöver ibland tas bort.
Mellan ungefär sex- och tolvårsåldern, under växelbetet, finns båda tanduppsättningarna i munnen samtidigt. Mjölktanden lossnar gradvis när dess rot löses upp av trycket från den permanenta tanden som trycker uppifrån, varpån den permanenta tanden tar dess plats.
Denna fas är särskilt viktig att sköta ordentligt, eftersom både nyanlagda permanenta tänder och kvarvarande mjölktänder då är känsliga för karies.
Ja, vissa personer föds med fler eller färre tandanlag än normalt:
Sammanfattningsvis har människan alltså normalt två uppsättningar tänder – men inte hela livet. Vi har dem samtidigt endast under barndomens växelbet, innan de permanenta tänderna fullständigt ersatt mjölktänderna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online