Tandfasader är tunna skal av plast eller porslin som fästs på tändernas yta för att förbättra utseendet på ditt leende. De appliceras vanligtvis på tändernas framsida och ovansida och kan användas för att dölja flisade eller snedställda tänder, samt för att stänga glipor mellan tänderna. Jämfört med kronor kräver fasader betydligt mindre slipning av den naturliga tanden, men de ger ett mer beständigt resultat än enbart kompositfyllningar.
Även om tandfasader kan ge ett imponerande estetiskt resultat finns det flera nackdelar, risker och begränsningar som du bör känna till innan du fattar beslut. Här går vi igenom de viktigaste punkterna.
Visse personer är mindre lämpade för tandfasader än andra. Har du dåliga, svaga eller ohälsosamma tänder – exempelvis på grund av parodontit (tandköttssjukdom), karies, sprickor eller stora fyllningar – är du troligen inte en idealisk kandidat för behandlingen.
Detsamma gäller om du pressar ihop eller gnisslar tänder (bruxism), eftersom detta med stor sannolikhet skadar fasaderna. Även vanor som nagelbitning eller att tugga på is, pennor och andra hårda föremål ökar risken för att fasaderna går sönder i förtid.
Kostnaden varierar beroende på vilken typ av fasad som används:
Priserna är ungefärliga och kan variera mellan olika kliniker och länder. Eftersom behandlingen oftast klassas som kosmetisk täcks den sällan av den allmänna tandvårdsförsäkringen.
För att få tandfasader behöver du i genomsnitt fyra besök hos tandläkaren. En central del av processen innebär att cirka en halv millimeter av den ytliga tandemaljen tas bort från de tänder som ska förses med fasader. Detta görs för att ge plats åt skalet och kräver lokalbedövning.
Eftersom emaljen inte växer tillbaka är ingreppet oåterkalleligt – en aspekt som många patienter underskattar inför behandlingen.
Vissa patienter upplever ökad känslighet efter att ha fått tandfasader, särskilt mot kalla eller heta livsmedel och drycker. Detta beror på att ett lager emalj har tagits bort och att dentinet därmed ligger närmare ytan.
Eftersom fasader är permanenta finns det ingen väg tillbaka om resultatet inte blir helt tillfredsställande. Färgmatchningen är dessutom inte en exakt vetenskap – du kan bli missnöjd med skillnaden mellan tänder som har fått fasader och de som lämnats orörda.
Fasader kan flisas eller gå sönder, och till skillnad från en krona kan en skadad fasad inte lagas – hela skalet måste bytas ut, vilket innebär ytterligare kostnader. Räkna också med att en tandfasad sällan håller längre än 10–15 år innan den behöver ersättas.
Tandhälsan påverkas inte bara positivt av en fasad. Karies kan fortfarande utvecklas under eller runt skalet, särskilt om munhygienien brister. I värsta fall kan detta göra att fasaden måste ersättas med en hel krona.
Tandfasader kan vara en effektiv lösning för dig som vill förbättra ditt leende, men behandlingen innebär oåterkalleliga ingrepp, betydande kostnader och vissa långsiktiga risker. Diskutera alltid din tandhälsa, dina vanor och alternativa behandlingsmetoder med din tandläkare innan du bestämmer dig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online