Spotting – lätt vaginalblödning utanför den regelbundna menstruationen – är vanligt och ofta benign, men persistenta eller oroande mönster värderar utredning.
Vanliga orsaker
- Ovulationsblödning: Midcykel, 1–2 dagar, ljus rosa/brun; östrogendipp före progesteronanstieg
- Hormonell kontraception: Genombrottsblödning med piller (särskilt missade/försenade), plaster, ringar, implantat, spiraler (vanligt första 3–6 månader)
- Graviditetsrelaterade: Implantationsblödning (~6–12 DPO), subkorialt hematom, livmoderhalsförändringar; alltid uteslut extrauterin
- Perimenopaus: Oregelbundna cykler, anovulation, endometrial atrofi
- Strukturella: Polypper, myom (submukösa), adenomyos
- Infektion/inflammation: Cervicit (STI), endometrit, PID
- Malignitet: Endometrie-, livmoderhals-, slida cancer (risk ↑ med ålder, postmenopausal blödning)
- Läkemedel: Antikogulantia, vissa örtbaserade kosttillskott
- Trauma: Samlag, undersökning, främmande kropp
Varningssignaler: Sök läkare omedelbart
- Postmenopausal blödning (vilken mångd som helst)
- Tung/förlängd spotting (>7 dagar)
- Spotting med bäcken-smärta, dyspareuni, avvikande utflöde
- Blödning efter sex (postkoital blödning)
- Associerade systemiska symtom (viktminskning, trötthet)
- På antikogulantia eller tamoxifen
Diagnostik tillvägagångssätt
- Anamnes, gynekologisk undersökning, graviditetstest
- Livmoderhalscancerscreening (Pap/HPV) om det är dags
- STI-testning om indikerat
- Vaginalt ultraljud (endometrialtjocklek, strukturella läser)
- Hysteroskopi/endometriell biopsi vid avvikande ultraljud eller persistent blödning
Lugn
De flesta spotting i fertil ålder är hormonella eller preventiv-relaterade och löser sig spontant. Att spåra mönster (tidpunkt, varaktighet, associerade symtom) hjälper diagnostik.