Den tidigare lagen om antibiotikaprofylax i samband med tandrengöring omfattade patienter som löpte en eventuell risk att drabbas av infektiös endokardit (IE) på grund av vissa hälsotillstånd. De nuvarande riktlinjerna gäller däremot endast de patienter som skulle riskera de allvarligaste konsekvenserna om en infektion skulle uppstå.
Enligt American Heart Association överstiger riskerna med korttidsbehandling med antibiotika inför tandvårdsingrepp, såsom tandrengöring och tandutdragning, nyttan för de flesta patienter som annars skulle få antibiotika som försiktighetsåtgärd. Riskerna omfattar bland annat livshotande allergiska reaktioner samt att IE-bakterier kan utveckla resistens mot antibiotika.
Allvaret i dessa riskfaktorer, i kombination med att det saknas vetenskapliga belägg för att antibiotikaprofylax faktiskt fungerar, var det som ledde fram till ändringen av riktlinjerna. Enligt U.S. National Library of Medicine uppstår infektiös endokardit när bakterier eller svampar infekterar hjärtats innerhinna, det vill säga slemskiktet i hjärtkamrarna och hjärtklaffarna.
Patienter som enligt de gällande riktlinjerna fortfarande ska få antibiotikaskydd inför tandvårdsbehandling är bland annat de med:
Enligt American Heart Association omfattas följande tillstånd inte längre av korttidsbehandling med antibiotika: mitralisklaffprolaps, reumatisk hjärtsjukdom, bikuspid klaffsjukdom samt förkalkad aortastenos.
Vissa specifika medfödda hjärtfel omfattas inte heller längre, exempelvis förmaksseptumdefekt (ASD) och kammarseptumdefekt (VSD). Septumdefekter är hål i hjärtats väggar som orsakar onormalt blodflöde. Även hypertrofisk kardiomyopati – ett medfött tillstånd som kännetecknas av en förtjockad hjärtmuskulatur – kräver inte längre antibiotikaskydd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online