
Frågan om en tandläkarmottagning har rätt att ta ut en förseningsavgift beror i första hand på det avtal som ingåtts mellan mottagningen och patienten. Här går vi igenom vad som gäller, vilka undantag som finns och hur du bäst undviker onödiga extra kostnader.
I allmänhet har en tandläkarmottagning rätt att ta ut en förseningsavgift eller dröjsmålsränta när en avgift förfallit till betalning men inte blivit erlagd i tid. Detta förutsätter dock att villkoret om förseningsavgift framgår tydligt av avtalet eller av mottagningens allmänna villkor som patienten godkänt.
Om patienten har en giltig anledning till att inte kunna betala i tid kan mottagningen välja att avstå från förseningsavgiften. Exempel på sådana situationer är:
I dessa fall är det alltid bäst att kontakta mottagningen så snart som möjligt och förklara sin situation – många mottagningar visar förståelse och kan avstå från avgiften.
Tandläkarmottagningen måste dessutom informera patienten om förseningsavgiften, inklusive belopp och datum för debiteringen. Har mottagningen inte gett patienten korrekt besked om avgiften kan den ha svårt att kräva in den. Enligt svensk rätt gäller även att dröjsmålsränta normalt endast kan tas ut efter att en förfallen faktura påmint om, exempelvis via en påminnelsefaktura.
Det bästa sättet att slippa extra kostnader är naturligtvis att betalda dina tandvårdsräkningar i tid. Håll koll på betalningsdatum och se till att dina kontaktuppgifter är aktuella hos mottagningen.
Har du svårt att betala? Kontakta då tandläkarmottagningen i god tid innan fakturan förfaller. Många mottagningar erbjuder möjligheten att upprätta en betalningsplan som passar din ekonomiska situation, vilket kan hjälpa dig att undvika både förseningsavgifter och ärenden hos inkasso eller Kronofogden.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online