Du "får kryckor" inte genom att brista benet. Kryckor är förskrivna medicinska hjälpmedel, inte automatiska konsekvenser av skada.
Rätt väg
- Medicinsk utredning: Akutmottagning, jourmottagning, eller ortopedklinik. Röntgen bekräftar brotttyp, förskjutning, stabilitet.
- Behandlingsplan: Gips, skena, bandage, eller kirurgi (ORIF, IM-spikning) baserat på brottmönster.
- Belastningsstatus: Kirurgen specificerar:
- NWB (icke-belastning) → kryckor/gångstöd/knytskoter krävs.
- TTWB (tåbelastning), PWB (delvis), WBAT (belastning som tål) – hjälpmedel kan fortfarande behövas initialt.
- Anpassning och träning: Fysioterapeut eller läkare justerar kryckhöjd (axellfod 2–3 fingerbredder under axilla, handtag vid handledsveck med 15–30° armbågeböjning) och lär gåmönster (swing-to, swing-through, 3-punkts).
Alternativ
Gångstöd, knäskotrar (knee walkers), händefria kryckor (iWALK) kan vara bättre för vissa patienter (balansproblem, överkroppsstyrka, icke-följsamhet).
Förskriv aldrig kryckor själv; felaktig användning orsakar nervpareser (radialis/ulnaris), fall och fördröjd läkning.