Avaskulär nekros i både överarms- och lårbenhuvuden är ett tillstånd som uppstår när blodförsörjningen till dessa benhuvuden – de rundade övre delarna av överarmsbenet respektive lårbenet – avbryts. När benvävnaden inte får tillräckligt med syre och näringsämnen börjar den dö, vilket kan ge upphov till smärta, stelhet och nedsatt funktion i de drabbade lederna.
Orsaker
Avaskulär nekros kan bero på flera olika faktorer:
- Trauma: En kraftig skada, exempelvis en fraktur, kan skada de blodkärl som försörjer benet med blod.
- Medicinska tillstånd: Vissa sjukdomar, exempelvis sicklecellanemi, kan öka risken för att utveckla avaskulär nekros.
- Läkemedel: Vissa läkemedel, framför allt kortikosteroider, har kopplats till en ökad risk.
- Andra riskfaktorer: Alkoholmissbruk, rökning och fetma kan även de bidra till utvecklingen av tillståndet.
Symptom
Symtomen varierar beroende på hur allvarligt tillståndet är och vilka leder som är drabbade. Vanliga symtom inkluderar:
- Smärta i den drabbade leden
- Stelhet och svårigheter att röra leden
- Svaghet i den drabbade extremiteten
- Svullnad och ömhet
- Nedsatt rörelseförmåga i leden
- Bendeformitet vid mer långtgående skada
- Hälta och svårigheter att gå i trappor (vid höftledspåverkan)
- Svårigheter att sträcka upp armen över huvudet (vid skulderpåverkan)
Diagnos
Diagnosen ställs utifrån patientens symtom, en fysisk undersökning och bildtagning. De vanligaste undersökningarna är:
- Röntgen: Kan visa förändringar i benstrukturen, främst i senare skeden av sjukdomen.
- MRT (magnetkamera): Den mest känsliga metoden och kan upptäcka nekros i ett tidigt stadium.
- Datortomografi (CT): Ger detaljerade bilder av benets struktur och hjälper till att bedöma omfattningen av skadan.
Behandling
Vilken behandling som väljs beror på hur allvarligt tillståndet är och vilka leder som är påverkade. Behandlingsalternativen kan delas in i följande kategorier:
Iakttagelse
I lindriga fall kan läkaren rekommendera regelbundna kontroller för att följa tillståndet och se om det förvärras över tid.
Läkemedel
Smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel kan ordineras för att lindra besvären.
Fysioterapi
Anpassad träning och fysioterapi kan hjälpa till att bibehålla rörlighet och muskelstyrka i den drabbade leden.
Kirurgi
Vid svårare fall kan en operation bli nödvändig. De vanligaste kirurgiska alternativen är:
- Kärndekompression: En del av det döda benet avlägsnas för att minska trycket inne i benet och stimulera ny blodbildning i området.
- Bentransplantat: Frisk benvävnad transplanteras från en annan del av kroppen till det drabbade området för att främja läkning.
- Ledprotes: Den skadade leden avlägsnas helt och ersätts med en konstgjord led (protes).
