Anatomi av en anestesimask
Används för induktion/upprätthållande av allmän anestezi via inandning. Viktiga komponenter:
- Maskkropp: Transparent, flexibel silikon eller PVC; anatomiskt konturerad (kuddad kant) för tätning.
- Kudde/kant: Påblåsbar (pilotballong) eller skum/gel-fylld; anpassar sig till ansikte, minimerar tryckpunkter.
- Huvudsele/band: Justerbart elastiskt eller Velcro-harness (4-punkts); fäster mask utan överskjutande tryck.
- Koppling (15/22 mm): Standard ISO-konisk passform för andningskretsbåge; kan ha swivel.
- Gassamlingsport: Sidoport för EtCO₂, ämnesövervakning (valfritt).
- Storlekar: Nyfödd, spädbarn, barn, vuxen liten/medel/stor; färgkodade (t.ex. rosa, grön, gul, klar).
Funktionella egenskaper
- Dödvolym: Minimerad design minskar reinandning.
- Enkelriktade ventiler (i krets, inte mask): Förhindrar reinandning; säkerställer enkelriktat flöde.
- O₂-inlopp: På krets, inte mask; tillåter hög FiO₂ vid induktion.
Klinisk användning
- Induktion: Sevofluran 8% / O₂ 6–10 L/min via tät masktätning.
- Upprätthållande: Maskventilation (LMA/ETT inte ännu placerad) eller spontan andning.
- Preoxigenering: 3–5 min tidvolym andning 100% O₂ före induktion.
- Barn: Ofta primär andningsväg (ingen IV-åtkomst); doftade dofter (körsbär, bubbelgum) minskar ångest.
Säkerhet
- Kontrollera tätning, ventilfunktion, kretsintegritet före användning.
- Övervaka EtCO₂, SpO₂, ämneskoncentration kontinuerligt.
- Engångsanvändning per patient (engångs) eller höggradig desinfektion mellan patienter.
Anestesimasken är en bedrägligt enkel enhet som kräver precision i passform, övervakning och teknik.
