Skolios (lateralt ryggmärksbøjning >10° med rotation) orsakar inte direkt diskprotrusion, men de förändrade biomekaniken ökar risken på specifika nivåer.
Biomekaniskt samband
- Asymmetrisk belastning: Konkav sida → ökad kompression; konvex sida → spänning/distraktion
- Diskdegeneration: Accelererad på konkav sida (kompression) och vid böjningstoppen (skjuvning)
- Facetled överbelastning: Särskilt vid toppe och övergångszoner
- Förändrad kinematik: Kopplad rotation minskar segmental rörelse → angränsande segment stress
Vanliga diskprotrusionsmönster vid skolios
- Lumbala böjningar: Protrusioner vid L3–L4, L4–L5 (topp/övergång); ofta longt-laterala eller foraminala på konkav sida
- Thorakolumbala böjningar: T12–L1, L1–L2
- Dubbla huvudböjningar: Flera nivåer i riskzon
Klinisk presentation
- Radikulopati (iskias) från foraminal sten + protrusion
- Ryggsmärta (mekanisk + diskogen)
- Neurogen claudikation om central stenosi samexisterar
Bildgivning
- Stående full-rygg PA/lateral (Cobb-vinkel, balans)
- MRI: Diskhydrering, protrusion, nervkompression, facet arthropati
- CT: Benanatomi, foraminal sten
Hantering
- Konservativ: Fysioterapi (Schroth, kärnstabilisering), NSAID, epidurala steroidinjektioner (för radikulopati)
- Korsett: Hos tonåringar (Rigo-Chêneau) för att stoppa progression; inte för vuxna
- Kirurgiska indikationer:
- Refraktär radikulopati + koncordant bildgivning
- Progressiv böjning >45–50° (tonåring) eller >30° med obalans (vuxen)
- Neurologiskt deficit, inträtt smärta
- Kirurgiska alternativ: Mikrodiskektomi ± fusion; deformitetskorrektion (pedikelskruvkonstruktion) vid böjningsprogression eller obalans
Viktig punkt
Behandla protrusionen och deformitetskontexten. Isolerad diskektomi i en skoliotisk rygg kan inte åtgärda rotorsaken och kan accelerera degeneration. Multidisciplinärt ryggteam är avgörande.
