Ett bråck är en försvagning av en muskelvägg – oftast i buken – som gör att organ och vävnad kan bukta ut genom den. Bråck läker inte av sig själva och kräver vanligtvis kirurgisk reparation. En av komplikationerna vid bråckoperation är infektion i det material, kallat nät eller mesh, som används för att förstärka muskelväggen.
Ett bråck uppstår när vävnader eller organ trycker sig genom en försvagad muskelvägg. Detta sker oftast i buken, men bråck kan även utvecklas i ljumsken. Ett bråck kan finnas i kroppen med få eller inga symtom alls. I många fall upptäcks bråcket först när komplikationer uppstår – till exempel när vävnad fastnar i bråcket eller när blodcirkulationen till andra kroppsdelar påverkas.
När din läkare konstaterat att du har ett bråck kommer hen att rekommendera en kirurgisk reparation. Även lindriga bråck försvinner inte av sig själva – de blir bara värre med tiden. Om du är frisk nog att genomgå en operation bör du göra det. Det finns två huvudtyper av bråckoperationer: öppen kirurgi och laparoskopisk (titthåls-) kirurgi. Vid öppen kirurgi arbetar kirurgen med händerna under direkt synfält, medan laparoskopisk kirurgi använder ett upplyst instrument med kamera som vägleder kirurgen genom ett betydligt mindre snitt.
Vid operationen gör kirurgen ett snitt över bråcket för att exponera den felplacerade vävnaden och trycka tillbaka den på plats. Därefter lagar kirurgen muskelväggen med hjälp av ett sterilt nät, som antingen häftas eller limmas fast. Till sist sys snittet ihop och du rekommenderas att vila under återhämtningen, som normalt tar sex till åtta veckor.
Även om bråckoperation är en relativt enkel procedur är den inte helt fri från komplikationer. En av dessa är nätinfektion – en inflammation och irritation av muskelväggen som uppstår när bakterier angriper området där nätet placerats. Risken är större vid öppen bråckkirurgi än vid laparoskopisk kirurgi, eftersom snittet är större och såret står öppet under längre tid.
Symtom på nätinfektion inkluderar ömhet, smärta eller en brännande känsla i operationsområdet långt efter att återhämtningsperioden är över. Du kan också uppleva svullnad eller vätskeansamling i området. En ihållande feber är ytterligare ett varningstecken på infektion.
Infektionen diagnostiseras oftast av din läkare i samband med en kontroll, utifrån dina symtom. För att bekräfta diagnosen kan en ultraljudsundersökning eller en datortomografi (CT) göras. Läkaren kan ordinera antibiotika för att bekämpa infektionen. I de flesta allvarliga fall krävs dock kirurgisk borttagning eller utbyte av nätet för att kontrollera infektionen och förhindra att den sprider sig till andra delar av kroppen.
Det har tidigare förekommit produktåterkallanden av nät som används vid bråckoperationer. År 2005 och 2006 återkallade den amerikanska läkemedelsmyndigheten (FDA) två separata nätprodukter på grund av en ökad risk för komplikationer relaterade till att nätets lager skildes åt. Trots detta har återkallanden av bråcknät varit få och isolerade tillbud, och nät har fortfarande lägre risk för komplikationer än andra material för muskelreparation, såsom suturer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online